Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Han åt frukost och gjorde sig i ordning. N<strong>är</strong> han satt på cykeln på väg till jobbet kom han<br />
plötsligt ihåg sin tanke från natten. <strong>Vad</strong> har folk för <strong>hemlighet</strong>er? Och han själv borde<br />
verkligen ha en <strong>hemlighet</strong>. Frågan var bara vad. Han var så upptagen med att fundera att han<br />
knappt m<strong>är</strong>kte hur han kom till den grå tegelbyggnaden som utgjorde hans jobb. Han m<strong>är</strong>kte<br />
knappt heller att han gick de tre trapporna upp till kontoret och automatiskt satte sig vid sin<br />
dator för att börja jobba.<br />
Det första som slog honom och som uppehöll hans hj<strong>är</strong>na hela förmiddagen var att han<br />
själv skulle kunna bli som Dexter. En sorts dold superhjälte som städade upp bland alla<br />
avskum som fanns i v<strong>är</strong>lden.<br />
Men hur skulle han kunna få reda på vilka som var avskum, lika bra som Dexter gjorde<br />
det? Dexter jobbade ju trots allt hos polisen och kunde på så sätt få tag i de bevis han ansåg<br />
sig behöva för att kunna skipa rättvisa i samhället d<strong>är</strong> lagen misslyckades. Dexter kunde<br />
dessutom göra egna DNA-analyser och slå i register för att kolla upp folk han misstänkte.<br />
Det var helt klart ett problem. Stefan hade ingen aning om i vilken ände han skulle börja<br />
för att göra något liknande. Ett alternativ var att omskola sig till polisskolan och börja d<strong>är</strong>.<br />
Om han jobbade på bra kunde han säkert avancera till någon chefsposition på ett par år och då<br />
börja göra sina egna undersökningar.<br />
Problemet var bara att det inte heller var helt anonymt. Om en polis slog i registren för<br />
många gånger registrerades det och frågor skulle börja ställas. Idén var inte så dum, men<br />
alltför komplicerad för att kunna genomföras snabbt.<br />
Han kanske kunde hacka sig in i polisens databaser och på så sätt slå i deras register efter<br />
lämpliga offer? Problemet då var att han inte var tilln<strong>är</strong>melsevis en så duktig hacker som<br />
skulle krävas för det jobbet. Det gick nog att l<strong>är</strong>a sig, men det skulle utan tvekan medföra<br />
stora risker. Dessutom lämnade man alltid spår efter sig på Inter<strong>net</strong> och det var ju en<br />
<strong>hemlighet</strong> han ville ha. Om han blev påkommen skulle det vara bortkastat.<br />
Nästa tanke han fick var media. De skrev alltid om alla avskum som våldtagit och mördat<br />
flickor i tonåren och sedan blev de inlåsta ett par månader för att sedan släppas ut igen. Det<br />
var för jävligt och han var tvungen att kolla ut genom fönstret en stund för att inte bli arg. Han<br />
skulle faktiskt inte ha något emot att mörda en sådan person. Men så var det ju problemet med<br />
att vara helt säker. Han funderade en stund på det och kom fram till att han inte ville döda<br />
någon oskyldig. Nej, att mörda någon var inte vad han ville. <strong>Vad</strong> kunde han då ha för<br />
<strong>hemlighet</strong>?<br />
Han stirrade på sk<strong>är</strong>men framför sig med tom blick, utan att se raderna med kod han borde<br />
arbeta med, medan han funderade.<br />
146
Change language