You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
hon ville ha. En köttbit skulle stilla monstret i hennes mage som röt för att den inte fick<br />
n<strong>är</strong>ing. Hennes underläpp, den kanske skulle stilla hungern. Hon undrade hur den skulle<br />
smaka, hur konsistensen var… seg… köttig… svampig… Svamp!<br />
Hon kom plötsligt ihåg. Minnena som rasat likt ett korthus tidigare återformade sig. Nu<br />
var det som en kaskad av dominobrickor som föll på plats. De fallna brickorna bildade ett<br />
landskap av klarhet i hennes huvud. Skepnaden i hennes dörr. Det var hennes granne Sverker.<br />
Han hade kommit in för två dagar sedan och varit sjuk. Hon hade öppnat dörren för honom<br />
och han hade segnat ihop i hennes tambur. Han såg ut som mannen bredvid henne, gula ögon,<br />
blåaktig tunga. Han hade spytt blod på hennes matta och på henne n<strong>är</strong> hon desperat försökte<br />
hålla honom uppe. Det var det sista hon kom ihåg innan hon vaknade upp h<strong>är</strong>. Men hon kom<br />
också ihåg vad som hänt tre dagar innan det. Sverker hade knackat på för att berätta om<br />
”historiens största upptäckt”, som han hade kallat den.<br />
Hon kom så tydligt ihåg hans upphetsade röst, hans röda ansikte och hans darrande händer<br />
n<strong>är</strong> han förklarat vad han hade hittat. Sverker var en mykolog, en person som höll på med<br />
svampar av olika slag. Mia hade inte förstått hälften av de termer och ord han hade slängt ur<br />
sig, men hon förstod sammanhanget. Dessutom kom hon ihåg namnen. Gisselsvampar.<br />
Sverker hade varit så uppspelt att han knappt kunde sitta still n<strong>är</strong> han berättat om sitt fynd.<br />
Han hade varit ute på fältet som han sade, n<strong>är</strong> han hittat en mycket gammal grotta. Han trodde<br />
inte att någon hade varit i grottan på århundraden eftersom den varit dold av ett stort<br />
klippblock. Dessutom var grottan mycket stor. Han hade med glödande entusiasm metodiskt<br />
letat igenom grottan under flera dagar n<strong>är</strong> han slutligen hittade en avsp<strong>är</strong>rad kammare långt in<br />
i mörkret. D<strong>är</strong> inne fanns en liten underjordisk damm med kolsvart stillastående vatten d<strong>är</strong><br />
svamparna hade vuxit. Mia kom ihåg hur hon log åt honom n<strong>är</strong> han berättade om sitt fynd.<br />
Det verkade så ointressant med svampar men Sverkers energi smittade av sig.<br />
Gisselsvampar var en sorts encelliga svampar hade Sverker berättat. Dessa var dessutom<br />
uråldriga och helt unika. Helt orörda av tidens tand och naturens nycker. De hade frodats i den<br />
mörka grottan. De hade överlevt. Sverker var säker på sin sak redan från första stund, att<br />
svamparna var ett naturens unikum. Det hade något med antalet sporer att göra hade han<br />
förklarat. Mia kunde inte komma ihåg exakt vad Sverker hade berättat. Han hade tagit med sig<br />
ett par exemplar för att artbestämma och katalogisera dem. N<strong>är</strong> han kom hem upptäckte han<br />
också att de innehöll ett ämne som han trodde skulle kunna bota sjukdomar om man använde<br />
det på rätt sätt. Kanske cancer, kanske Alzheimer. <strong>Vad</strong> det än var skulle det få ett stort<br />
genombrott inom medicinen, det var han övertygad om. Han hade kallat dem Fungor Vitae<br />
vilket enligt honom skulle betyda ungef<strong>är</strong> ”Livets svamp”.<br />
27
Change language