Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
”För att jag inte har…” orden fastnade i halsen på honom n<strong>är</strong> han såg någon lösgöra sig<br />
från skuggorna vid skogsbry<strong>net</strong>.<br />
En man kom gående mot dem med långsamma steg. Han var mycket stor, större än Dick<br />
Tracy, och han tycktes lufsa fram. Han var klädd i en enkel grå dräkt som påminde om en<br />
munkkåpa. På huvudet bar han en enkel hatt med stort brätte. Det såg ut som en vanlig<br />
halmhatt. Trots det dunkla ljuset så tyckte Mikael att han kunde se ett par stora gula ögon som<br />
doldes av skuggorna från hatten. Han rös till. Mannen stannade mitt på gräsmattan, drygt fem<br />
meter ifrån Mikael och Sofia.<br />
”Var <strong>är</strong> Marie?” frågade Mikael, men rösten skar sig av rädsla.<br />
Skepnaden framför dem stod d<strong>är</strong>, tyst och stilla likt en stenstod, medan den tycktes<br />
fundera.<br />
”Hon <strong>är</strong> säker. För tillfället. Har du med dig kulan?” den skrovliga rösten tycktes fylla upp<br />
hela gården.<br />
Skepnaden uttalade ”kulan” lika konstigt som Dick Tracy, kuu’lhan.<br />
Mikael tog försiktigt fram den ur fickan. Han visade snabbt upp den för skepnaden, sedan<br />
skruvade han is<strong>är</strong> den medsols med blicken fäst på den väldige mannen framför dem. Han såg<br />
hur de gula ögonen smalnade. N<strong>är</strong> han var klar hade han de båda halvkloten i handflatan och<br />
med den andra handen förde han långsamt upp cigarrettändaren till dem. Det glödde<br />
fortfarande svagt rött och ilsket.<br />
”Jag vill ha min dotter nu. Om inte så trycker jag sönder den h<strong>är</strong> förbannade leksaken.”<br />
”Nej. Det kommer du inte göra”, sa mannen lugnt.<br />
”Vill du verkligen testa mig?” sa Mikael hetsigt. ”Jag har ingenting att förlora. Jag vill<br />
bara ha min flicka tillbaka.”<br />
Mannen andades tungt. ”Det ska du få, om du inte förstör den.”<br />
”Ge mig Marie nu!” väste Mikael samtidigt som han förde den glödande tändaren mot det<br />
ena halvklotet och alla dess små komponenter.<br />
”Se dig omkring”, sa mannen. ”Vi vill er inget ont, men om du förstör cor’mactas så har<br />
allt detta varit meningslöst. Allt vi vill <strong>är</strong> att byta.”<br />
Mikael blängde på mannen framför dem, men sedan sneglade han försiktigt åt sidorna.<br />
Han tyckte att han uppfattade en rörelse vid husknuten. N<strong>är</strong> han vände blicken dit såg han en<br />
mörk kontur, skymd av skuggorna. Sedan tittade han upp mot skogen. Sofia såg det samtidigt<br />
som Mikael och hon ryggade tillbaka med ett förskräckt utrop. Mikael kände sig matt och<br />
benen vek sig nästan under honom. Bland trädens skuggor kunde han nu tydligt se tiotals gula<br />
ögon på stora oformliga gestalter. Ögonen rörde sig långsamt upp och ner medan varelserna<br />
94
Change language