Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
nervöst på den. Han stoppade snabbt och med viss möda ner den i byxfickan och sedan<br />
stoppade han asken med patroner i den andra fickan.<br />
Anxon var road över att han inte ens testade att den fungerade. Han skulle lika g<strong>är</strong>na ha<br />
kunnat sälja en attrapp till svensken. Men han var en hederlig man, nåväl, så hederlig man blir<br />
i de kretsar han verkade i. Revolvern var äkta och nu ägde svensken den.<br />
Svensken reste sig upp och såg villrådig ut. Anxon trodde nästan han skulle svimma d<strong>är</strong><br />
han stod, lång och blek med blicken flackande och tänderna hårt hopbitna. Efter ett par långa<br />
sekunder samlade han sig till slut.<br />
"Tack", sa han enkelt, åtföljt av en snabb nick. Sedan vände han sig om och gick för alltid<br />
ut ur Anxons liv.<br />
N<strong>är</strong> svensken kom ut på den smala gatan utanför puben El Clavo d<strong>är</strong> han köpt sin pistol,<br />
vände han ansiktet mot solen och drog en suck av lättnad. Det var varmt och utanför skyndade<br />
människor fram. En skrynklig liten gumma kastade en misstänksam blick på honom innan<br />
hon linkade vidare. Det hade gått bra. Bättre än han hade väntat sig och han var glad att det<br />
var över. Han kände pistolens tyngd mot be<strong>net</strong> genom det tunna tyget i fickan och han<br />
undrade vad han skulle ta sig till nu. Han måste resa vidare. Det var fortfarande en lång väg<br />
kvar innan hans mål var uppfyllt. Men nu hade han tagit ytterligare ett stort steg på vägen.<br />
Han kastade en blick på det billiga armbandsuret han hade och noterade noggrant vilken tid<br />
det var. Han gjorde också en mental anteckning av datumet och att El Clavo låg på västra<br />
sidan av gatan. Med en sista blick på den rostiga skylten som visade en spik på snedden<br />
bredvid nam<strong>net</strong> på puben började han promenera ner för den smala gatan. Om någon såg<br />
honom trodde de kanske att han grimaserade åt v<strong>är</strong>men, men det var ett svagt leende som<br />
spelade på hans läppar.<br />
Uppsala, Sverige: 2008-09-12<br />
Fem år tidigare hade Stefan suttit och kollat på TV. Han jobbade som konsult åt ett företag i<br />
Uppsala och han var inte helt nöjd med livet. Han hade, tyckte han själv, löjligt hög lön<br />
jämfört med jobbet han faktiskt gjorde. Men å andra sidan var han duktig på att programmera<br />
så han kanske faktiskt förtjänade den. Slentrianen var hur som helst ett faktum och att han var<br />
singel hjälpte inte heller. Vissa helger lyckades han ragga upp någon söt tjej på krogen men<br />
det blev aldrig mer än så. Ingen tycktes vilja spendera mer än en natt i hans sällskap.<br />
Således levde han ensam i en liten tvåa strax utanför centrum och livet gick sin gilla gång.<br />
Han tränade ganska ofta, men alltid ensam. Kvällarna brukade han tillbringa framför TV:n<br />
144