05.09.2013 Views

Vad är din hemlighet? - HansOlsson.net

Vad är din hemlighet? - HansOlsson.net

Vad är din hemlighet? - HansOlsson.net

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

sk<strong>är</strong>men. Tänk om man skulle skriva in en <strong>hemlighet</strong> i koden? Han insåg att det sista av hans<br />

självdisciplin försvann ur hans kropp samtidigt som han tänkte tanken.<br />

Han suckade tungt, det skulle bli en jobbig dag om han var tvungen att strida mot sig själv<br />

för att kunna prestera något alls.<br />

Efter att ha svept kaffet så snabbt att han brände sig i gommen skrev han i alla fall<br />

ursinnigt ner flera rader med kod. Det dundrade i tangentbordet n<strong>är</strong> han höll på, men efter en<br />

timme var han i alla fall ganska nöjd. Det blev inte så bra men han hade i alla fall producerat<br />

något som liknade funktionalitet till applikationen.<br />

Han hade fått en annan idé n<strong>är</strong> han programmerade. Han kom att tänka på de olösta<br />

matematiska problem som fanns. Det var i grunden ganska simpla problem, men som saknade<br />

lösning. Han letade på Inter<strong>net</strong> och hittade snabbt vad han sökte. En hel rad med olösta<br />

matematiska problem. Han fastnade snabbt för Goldbachs hypotes; att alla jämna tal större än<br />

fyra kunde skrivas som summan av två primtal. Ingen hade hittills kunnat visa om den var<br />

sann eller falsk. Han tyckte det lät hur enkelt som helst.<br />

Om han kunde lösa det problemet och sedan berätta för folk att han löst det, men vägra<br />

berätta lösningen, då var han n<strong>är</strong>a den status han ville ha på sin <strong>hemlighet</strong>.<br />

Ivrigt började han läsa på och göra små anteckningar på ett papper vid sidan om<br />

tangentbordet. Snart insåg han dock varför ingen hittills kunnat bevisa Goldbachs påstående.<br />

Ju mer han läste desto mer besviken blev han och n<strong>är</strong> det var dags för lunch var han trött och<br />

förbannad. Det var inte alls så simpelt som han först trott.<br />

Han kanske skulle kunna lösa problemet, eller rättare sagt, om han lade ner hela sitt liv på<br />

det kanske han skulle komma en bit på vägen. Han fick helt enkelt inse sina begränsningar.<br />

Det h<strong>är</strong> var inte hans område alls. Att råna en bank skulle vara så mycket enklare.<br />

Han hade i alla fall lyckats få klart för sig vad det var för slags <strong>hemlighet</strong> han ville ha. En<br />

som folk skulle prata om utan att veta alla detaljer.<br />

Dagarna började gå utan att han m<strong>är</strong>kte det. Han var helt försjunken i sina tankar att komma<br />

på en bra <strong>hemlighet</strong>. Hans kollegor m<strong>är</strong>kte att han blev allt med distanserad och att<br />

han inte gjorde så mycket som han borde göra. Vissa dagar tvingade han sig att programmera<br />

lite och då smattrade tangentbordet, men bara under korta stunder. Sedan satt han försjunken i<br />

funderingar igen.<br />

Han insåg att han blivit besatt av idén att komma på en bra <strong>hemlighet</strong>. Han visste också att<br />

han behövde <strong>hemlighet</strong>en nu. Det var frustrerande och tröttande att inte kunna tänka på<br />

något annat. Han behövde den för att få idén ur systemet så han kunde börja leva igen. Han<br />

150

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!