Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ehövas målas om. Det var ingen brådska med det, men ju snabbare han kunde börja desto<br />
bättre. Mikael följde med ut till bilen n<strong>är</strong> de var klara. Marie gnällde lite över att inte få vara<br />
ute i skogen och leka men de lyckades övertala henne att det skulle bli roligt att handla också.<br />
Kanske kunde hon hitta någon ny kompis i samhället?<br />
”Kör försiktigt nu”, sa han och gav Sofia en puss på kinden. Han lyfte upp Marie som<br />
skrattande försökte slingra sig och gav henne en kram. Sedan stod han på köksbron och såg<br />
dem åka iväg. Han kunde följa bilen med blicken n<strong>är</strong> den långsamt kröp hela vägen runt sjön.<br />
På ett sätt var det skönt att vara helt ensam h<strong>är</strong>. Han tänkte gå en promenad innan han<br />
satte igång med arbetet. Det var så lugnt och skönt h<strong>är</strong> ute på landet. Luften var klar och full<br />
av syre. Någonstans hörde han en fågel skrika till och vinden fick trädtopparna att prassla. Det<br />
var raka motsatsen mot hetsiga Stockholm d<strong>är</strong> billjuden aldrig dog ut och d<strong>är</strong> ljusen aldrig<br />
slocknade. D<strong>är</strong> folk armbågade sig fram eller blängde misstänksamt på varandra i<br />
tunnelbanan. En promenad nu var precis vad han behövde för att få igång kroppen och<br />
hj<strong>är</strong>nan. N<strong>är</strong> han kom tillbaka tänkte han sätta igång med det mest akuta, att klippa gräset.<br />
Han var lite orolig för ormar som annars kunde lura i gräset om det blev för högt. Han<br />
ville inte att Marie skulle trampa på en huggorm h<strong>är</strong> ute. Det var lite för långt till sjukhuset för<br />
att han skulle känna sig bekväm. Men det var också den enda anledningen han kunde komma<br />
på till varför deras nya stuga skulle vara dålig.<br />
Han gick in och satte på sig ett par ordentliga stövlar och en tjock fleecetröja, sedan begav<br />
han sig ut igen. Han hade sett en gammal timmerväg som gick in i skogen strax bakom deras<br />
hus. Vägen var i uselt skick. Stora skogsmaskiner hade kört sönder den och marken tycktes<br />
inte ha återhämtat sig. Han fick hela tiden hoppa mellan hjulspåren då de var fyllda med brunt<br />
knädjupt vatten. Han var snart varm i kläderna och var tvungen att knäppa upp fleecetröjan.<br />
Vägen kantades av granar och stora stenar som var täckta av mossa. Stora sjok av skägglav<br />
hängde ner från träden och allting på marken var täckt av ett tjockt lager grön, mjuk mossa. På<br />
det hela taget kändes det fantastiskt att gå h<strong>är</strong>. Han var så van vid storstaden att det h<strong>är</strong> kändes<br />
som en uppfriskande oas. Ett paradis.<br />
Vägen svängde av åt höger uppför en sluttning. Han fick kämpa för att ta sig uppåt och<br />
hoppa mellan de vattenfyllda hjulspåren. N<strong>är</strong> vägen äntligen planade ut var han genomsvettig.<br />
Längre fram kunde han skymta en glänta mellan träden. Han bestämde sig för att gå dit och<br />
kolla runt. Han hade läst Mobergs ”Utvandrarna” och hoppades att hitta ett gammalt övergivet<br />
torp d<strong>är</strong> uppe. Det skulle vara uppfriskande att se var Sveriges förfäder h<strong>är</strong>stammat ifrån. Fast<br />
om de hade emigrerat var de kanske inte någons förfäder. De fanns på andra sidan havet nu.<br />
Nåväl, det skulle vara kul att se om det fanns något sådant h<strong>är</strong>. I så fall var det nog mest en<br />
49
Change language