Avaa tiedosto - Doria

METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER
tiv empiri) kommer forskaren sedan till olika slutsatser (Molander, 2003;
Åsberg, 2000). Den induktivt explorativa ansatsen omfattar begreppet explorativ
som kan översättas med utforskande, alltså att utforska och undersöka, i enlighet
med syftet för denna studie. En explorativ ansats innebär vidare att kategorier
växer fram utgående från insamlade data under forskningsprocessens gång och
att forskaren så förutsättningslöst som möjligt närmar sig forskningsfenomenet
för att få kunskap om det som sker.
Hartman (1998) anser att termen kvantitativ ger vägledning för vilket slag av
undersökningar som bär detta namn. Kvantitet säger att det är något som har att
göra med mängd, d.v.s. ”hur mycket” eller ”hur många” det finns av något.
Kvantitativa undersökningar delar upp materialet i olika klasser och ställer
kvantitativa frågor om dessa. Kvantitativa frågor är numeriska och de egenskaper
som undersöks är mätbara. Hartman definierar kvantitativa undersökningar
med att de undersöker den numeriska relationen mellan två eller flera
mätbara egenskaper. I denna studie redovisas endast en av nio dimensioner
kvantitativt. De övriga åtta dimensionerna gestaltas kvalitativt, vilket innebär att
ett kvalitativt metodologiskt angreppssätt dominerar i föreliggande studie. Enligt
Starrin (2006) utgör de båda inriktningarna, både separat och tillsammans, viktiga
element inom vetenskapen och kompletterar varandra.
5.2.2 Hermeneutik som metodologisk ansats
Begreppet hermeneutik är av grekisk härstamning och kommer närmast från
teologin med betydelsen ”tolkning av bibliska texter”. Tolkningsläran har en
förhistoria som sträcker sig ända tillbaka till antiken, medan hermeneutikens
tolkningsregler utvecklades under 1500-talet. Med tiden har ordet hermeneutik
fått en allt vidare innebörd och i dag betyder ordet ungefär ”allmän tolkningslära”
(Andersson, 1979). From och Holmgren (2000) påtalar att hermeneutiken
idag innefattar så varierande inslag att den inte kan betraktas som enhetlig. De
påtalar därför att forskaren genom att ställa frågan Vad riktas förståelsen mot?
kan urskilja tre inriktningar inom hermeneutiken. Den klassiska hermeneutiken
består av metodregler som garanterar riktiga tolkningar av en text där förståelsen
riktas mot texten i sig och den sanning texten innehåller. Inom humanvetenskaplig
hermeneutik länkas förståelsen till individualitet, att förstå är därför att
förstå den andra. I filosofisk hermeneutik riktas förståelsen av en text mot textens
sak, d.v.s. det texten handlar om eller den värld som texten öppnar. Den filosofiska
hermeneutiken motsvarar bäst angreppssättet i föreliggande studie där
intresset ligger i att låta den musikaliska lärandemiljön, med de planerade
musikaktiviteterna, öppna sig för forskaren. Detta innebär att enskilda tolkningar
måste argumenteras för och att tolkningsarbetet således är en argumentativ verksamhet.
Argumenten måste i sin tur grunda sig på vad som är mest relevant i
förhållande till det förståelsen riktas mot. Den filosofiska hermeneutiken är
också lämplig då det gäller att bilda kunskap om edukationsprocessen där djupare
innebörder studeras i faktiska undervisningsskeenden. Exempel på herme-
105