Avaa tiedosto - Doria

DISKUSSION
visor där barnen får lära sig att röra sig till valsrytm med betoning på den första
delen av takten i kontrast till de flesta barnvisor som går i en jämn marschtakt.
Med rim och ramsor tränas barnens förmåga till ljudanalys och de stärker uppfattningen
om språkets och musikens ljudstruktur. De lär sig lyssna till förändringar
i rytm och tempo och de har möjlighet att både auditivt och med sin
egen kropp reagera på förändringarna.
I Nationalencyklopedin (1995) förklaras begreppet tempo som hastigheten i ett
musikstycke, dvs. hur snabbt pulsslagen följer på varandra. Ett jämnt tempo
handlar, enligt Hongisto-Åberg m.fl. (2001), om att hastigheten i uppförandet
hålls konstant under hela framförandet. Men tempot kan också variera beroende
av musikens karaktär och nyanser. Tempot kan synliggöras med stora, långsamma
rörelser till ett långsamt tempo och små, korta rörelser till ett snabbt
tempo (Sæter, 2006). Tempot kan visualiseras genom att följas och tolkas med
rörelser eller genom spel på rytminstrument. Pedagogerna på de undersökta
avdelningarna ger barnen varierande upplevelser av tempoväxlingar i spel på
rytminstrument, i rörelselekar och i dramatiseringsövningar. Då t.ex. en sång har
flera verser och tempot varierar i de olika verserna, får barnen erfarenhet av att
tempoväxlingar kan ske plötsligt från långsamt till snabbt tempo i samma sång.
Barnen får också erfarenhet av tempoväxlingar i dramatiseringen av hur olika
djur rör sig. Pedagogerna stöder endast några enstaka gånger pulsen med olika
instrument i aktiviteter där barnen rör sig. Barnen lär sig genom ovannämnda
övningar och aktiviteter att lyssna på tempoförändringarna. Ett jämnt gitarrackompanjemang
stöder också barnvisornas grundrytm och hjälper barnen att
urskilja och notera musikens puls.
Som musikaliskt begrepp kan harmoni i ett historiskt perspektiv definieras som
både välklingande tonföljder och samtidigheter (ackord). På senare tid har begreppets
koppling till ackord och ackordföljder blivit allt entydigare (Nationalencyklopedin,
1992). Hongisto-Åberg m.fl. (2001) beskriver att en harmoni uppstår
i förhållandet mellan en ton och en annan. Harmoni betyder en samklang av
samtidigt ljudande toner. Under datainsamlingens gång ger pedagogerna barnen
endast några få upplevelser av samklang med flera stämmor på ett eller flera
instrument. Då pedagogerna så gott som aldrig använder sig av färdigt bandad
musik under musikstunderna och då de relativt sällan ackompanjerar barnens
musicerande på instrument får barnen inte tillräckligt ofta lyssna till och uppleva
ackord eller harmonier under de planerade musikstunderna.
Harmonier uppstår vid sångackompanjemang på t.ex. piano, gitarr och kantele.
Pedagogerna skulle, enligt Sæter (2006), kunna ackompanjera barnvisorna på en
gitarr med dur- och mollackord utgående från barnvisans tonart. I daghemmet
kunde barnvisorna också ackompanjeras av klockspel och xylofoner. Barnen
kunde spela en ton var ur ackorden som ackompanjemang. De enstaka tonerna
skulle på så sätt tillsammans bilda ett dur- eller mollackord, menar han. Två av
pedagogerna i föreliggande undersökning ackompanjerar ibland vissa barnvisor
på gitarr. Ett av daghemmen håller en gemensam musikstund för hela daghem-
270