Avaa tiedosto - Doria

1 Inledning
Inledningsvis presenteras studiens aktuella områden, musik, musikpedagogik,
musikalitet och musikalisk lärandemiljö. Dessutom presenteras styrdokumentens
innehåll utgående från småbarns lärande inom musik och konstfostran. Kapitlet
utmynnar i avhandlingens problemformulering, syfte och forskningsfrågor, samt
avslutas med avhandlingens disposition.
1.1 Studiens referensram
Ordet musik härstammar från det grekiska ordet mousiké eller mousiké téchne.
Under antiken syftade detta begrepp på ”musernas konst”. Muserna var nio gudinnor
som instrumentellt och vokalt skapade ljud och diktade, gjorde kroppsövningar
och bildade sig andligt. Begreppet mousiké präglades av den grekiska
musikteorin och fördes under medeltiden via den arabiska kulturen till den västerländska
kulturtraditionen (Lilliestam, 2009).
I dag är musik en del av människan som kulturell individ. Människor möter
musik av olika slag i skilda sammanhang vare sig de är medvetna om musiken
eller inte. Liksom mycket annat som tas för givet, finns det sällan i vardagen
anledning att reflektera över musikens betydelse innan den tystnar eller på något
annat sätt bryter mot det förväntade, menar Saar (1999). Alla människor vet
intuitivt vad musik är men en heltäckande, invändningsfri definition är svår att
formulera. Orsaken till detta är att musik är ett så komplext och mångfasetterat
fenomen. I forskningssammanhang är det däremot viktigt att försöka definiera
begrepp, eftersom de har betydelse för forskningens resultat. Kaartinen (2005)
anser det nödvändigt att försöka definiera musikbegreppet eller åtminstone ramarna
för vad musik är. Det är, enligt honom, nödvändigt med en definition som
utgångspunkt speciellt då musikaliskt lärande diskuteras. Föreliggande studie
utgår från Fagius och Lagercrantz (2007) samt Kaartinens (2005) definition av
3