Avaa tiedosto - Doria

5.4 Studiens kvalitet
METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER
Larsson (2005) anser att föreställningen om kvalitet i vetenskapliga arbeten är
fundamental. Han lyfter därför fram tre kriterier för kvalitet i framställningen av
kvalitativa metoder som helhet. Dessa är perspektivmedvetenhet, intern logik
och etiskt värde. Perspektivmedvetenheten utgår från att sanningen är relativ och
alltid gömmer ett perspektiv bakom de beskrivningar av verkligheten som görs.
Här gäller det således för forskaren att så tydligt som möjligt redovisa för sin
förförståelse och samtidigt avgränsa sig till det som är rimligt relevant.
Perspektivmedvetenheten kan förtydligas genom att forskaren redovisar för
forskningsläget och de hypotetiska tankar som tidigare lyfts fram och även väljer
en tolkningsteori. Forskaren kan också med fördel lyfta fram de personliga
erfarenheter som har betydelse för tolkningen (se 5.3). Det handlar således om
att tydligt klargöra den egna forskningsansatsen samt lyfta fram konsekvenserna
av valet (se 5.2).
Också Guba och Lincoln (2005) anser det viktigt att forskaren tydliggör sin
positionering, alltså explicit gör sina metodologiska ställningstaganden synliga.
Positioneringen fungerar i kvalitativa studier som vägledare för tolkningen och
underlättar på det sättet också läsarens tolkning. En tydlig positionering visar
forskarens förförståelse och förhållningssätt till ämnet. Ödman (1995) tar upp
flera aspekter på varför akribi, alltså noggrannhet och tillförlitlighet inom vetenskapen,
är så viktigt. Det gäller för forskaren att först och främst dokumentera på
rätt sätt eller med andra ord att återge data korrekt. Att finna heltäckande svar på
problemställningarna i en avhandling är också essentiellt och utgör bas för all
forskning, menar han. Om grunden vacklar är det svårt att godkänna arbetet som
helhet. Vidare är kravet på akribi särskilt angeläget i kvalitativ forskning, eftersom
forskarens huvudmedium är språk och text och med dessa är det lättare att
misslyckas än med kvantitativt material, menar Ödman (1995).
Det andra kriteriet som Larsson (2005) lyfter fram då det gäller kvalitativa metoder
som helhet är intern logik. Detta kriterium handlar om att forskningen ska
vara en väl sammanfogad konstruktion och ett slutet system där samtliga delar
ska ha en funktion. De slutsatser som görs i forskningen ska kunna återspeglas
på forskningsfrågor, teori och tidigare forskning. Det ska således enligt Larsson
(2005, s. 21) ”råda en harmoni mellan forskningsfrågan, antaganden om forskning
och det studerade fenomenets natur, datainsamlingen och analystekniken”.
Också Lincoln och Guba (2000) anser att forskaren ska sträva efter att resultaten
har någon mening. Det finns många tekniker som forskare kan ty sig till för att
försäkra sig om att resultaten har en bindning till eller grund i materialet. Dels
ska forskaren försöka förklara bakomliggande antaganden och teorier som ligger
till grund för undersökningen. Dels ska han eller hon också förklara sin ställning
i förhållande till den grupp som studeras, förklara kriterierna för val av informanter
och ge en beskrivning av dem samt beskriva det sociala sammanhang ur
vilket informationen är tagen. I föreliggande studie sker detta bl.a. i kapitel 5.3.1
och i kontextbeskrivningen. Syrjälä, Ahonen, Syrjäläinen och Saari (1996) häv-
118