Avaa tiedosto - Doria

3 Barns musikaliska utveckling och
lärande
Då pedagoger planerar musikstunder för de yngsta barnen i daghem är det viktigt
att de har kunskap om barns musikaliska utveckling och lärande. Pedagogers
syn på musikalitet visar sig tydligt i deras planering och genomförande av
verksamheten, menar Jørgensen (1982). Kunskap om barns musikaliska utveckling
och lärande samt musikalisk kreativitet och improvisation ger också
konsekvenser för hur pedagoger tolkar barns upplevelser av musik. Young och
Glover (1998) anser därför att det är viktigt att ha barns musikaliska utveckling
som grund i all musikpedagogisk verksamhet med små barn.
3.1 Musikalitet och musikutveckling
Begreppet musikalitet används både i vardagligt och i vetenskapligt språk. Trots
att forskning pågått i mer än hundra år är begreppet ännu inte klart definierat.
Musikalitet kan enligt Holgersen (2002) antingen beskrivas som en medfödd
ärftlig egenskap eller som en egenskap påverkad av miljön. Musikaliteten kan
också spjälkas upp i många små delar eller ses som en helhet och den kan utvecklas
antingen som en specifik eller generell förmåga. Under 1900-talet har ett
naturvetenskapligt perspektiv varit dominerande i forskningen och i beskrivningen
av musikalitet och detta har medverkat till att skapa och vidmakthålla
föreställningen om att musikalitet är en medfödd, faktisk och icke påverkningsbar
förmåga hos människor, menar Holgersen (jfr den estetiska synen på musik).
Den humanistiska tolkningen av begreppet är att musikalitet är ett mänskligt
särdrag som kan komma till uttryck på många olika sätt och som inte alls måste
mätas eller definieras, eftersom alla människor kan ha glädje av musik (jfr den
praxiala synen på musik). Jørgensen (1982) anser att musikaliskt arv och en
musikalisk miljö inte existerar separat för sig utan uppvisar ett komplicerat sam-
57