Avaa tiedosto - Doria

DISKUSSION
visornas texter. Här ges svar på vilka budskap som eventuellt förmedlas till barnen
med de barnvistexter som de får ta del av. Innebörden ska här, i enlighet
med Vygotskijs (2005) definition av begreppet, ses som den personliga tolkningen
med hänvisning till den egna kontexten. Detta innebär att tolkaren utgår
från sin egen förförståelse i tolkningen av det budskap som kan tänkas förmedlas
till barnen. Samtidigt tas också hänsyn till i viken kontext förmedlingen av barnvisornas
texter sker.
Netterstad (1982) undersöker skolsångböcker riktade till den obligatoriska skolans
sex lägsta klasser mellan åren 1884 och 1972. Hon intresserar sig främst för
sångtexternas innehåll och huvudteman. Flodin (1998) studerar i sin forskning
en sångskatt som utgörs av en samling sånger som folkskoleseminarister skrivit
ner 1941 och samlats in av Nils Sjöblom. Hon konstaterar att skolsångernas
funktionsförändring följer musikämnets ideologiska innehållsförändring.
Netterstads (1982) resultat visar att sångerna som sjöngs under den aktuella
perioden kan indelas i andliga sånger, fosterländska sånger, sedelärande sånger,
folkvisor samt natur- och årstidssånger. Textmotiven i Flodins (1998) studie
handlar till stor del om naturen, relationer, revir och tid. Eftersom Flodins och
Netterstads forskning behandlar sångtexternas innehåll är det inte möjligt att
direkt jämföra dem med den innebördsanalys som gjorts i föreliggande studie.
Här nedan görs dock trots allt ett försök till att väga några forskningsresultat mot
varandra.
Resultatet av min innebördsanalys visar att budskapen som kan tänkas förmedlas
till barnen via de barnvistexter som nästan dagligen sjungs på de observerade
avdelningarna varierar. Ett budskap kan beskrivas som premisser för det goda
livet. Dessa sånger har texter där budskapet är att vi mår bra och känner oss
trygga när vi umgås med varandra och av att vara vän med andra. En annan
innebörd som behandlas är tilliten till varandra som beskriver att söka tröst hos
vänner och föräldrar samt att söka hjälp hos Gud och Jesus. Dessa ligger innehållsmässigt
närmast Flodins (1998) kategori med titeln relationer där släktskap,
barn, ungdom och kärlek beskrivs. Att söka hjälp hos Gud och Jesus överensstämmer
väl med de av Netterstad (1982) beskrivna andliga sångerna som
karakteriseras av gudsförtröstan och trygghet i tron. I både i Flodins och
Netterstads forskning utgör natursångerna den största gruppen av analyserade
sånger och de förekommer under hela den undersökta perioden. Sångtexterna
behandlar naturligtvis naturen och tanken är att de ska utveckla naturkänslan hos
mottagarna. I föreliggande studie motsvaras detta innehåll av innebördskategorin
natur och miljömedvetenhet där budskapet i sångtexterna beskriver vikten av att
uppmärksamma och värna om den miljö och natur vi har samt att visa respekt
för olika djur. Barnen får också under de observerade musikstunderna ta del av
barnvistexter där innebörden handlar om olika eftersträvansvärda egenskaper
där tålamod och uthållighet belönas. Vikten av att ha en överlevnadsstrategi
framgår också. Denna kategori överensstämmer väl med Netterstads sedelärande
sånger där sångtexterna innehåller moraliska handlingssätt och exempel på hur
människor borde uppföra sig samt vilka egenskaper som förutsätts vara värde-
246