Avaa tiedosto - Doria

LÄRANDE OCH KUNSKAP
för lärande i form av att hon eller han arrangerar eller fångar situationer i vardagen
för att få barn att tänka och reflektera. Detta betyder att både barn och pedagog
måste vara aktiva för att utveckling och lärande ska ske, konstaterar
Pramling (1994). Utgående från variationsteorin och den utvecklingspedagogiska
ansatsen blir lärandets objekt (det som barnet ska utveckla ett kunnande
om eller det som behandlas i en undervisningssituation) lika viktigt som lärandets
akt (sättet på vilket barn lär sig eller hur lärandet genomförs) i den pedagogiska
praktiken. Det är pedagogen som skapar förutsättningar för det som barn
förväntas lära sig. Förutsättningarna kan beskrivas som mål, process och resultat.
Målen finns formulerade i styrdokumenten och läroplanerna men de måste preciseras
av pedagogen så att det blir lämpliga för de barn han eller hon arbetar med.
Processen kan beskrivas som den verksamhet barnen blir delaktiga i. Här ska
pedagogen skapa situationer där det avsiktliga budskapet ska bli synligt för barn
genom riktadhet och metasamtal. Forskning visar att barn som får tillgång till
olika nivåer av metakognitiva samtal utvecklar större medvetenhet om sitt eget
lärande. En aktiv pedagog kan rikta barns uppmärksamhet mot olika fokus och
på så sätt göra lärandets objekt synligt för dem. Då pedagogen tillsammans med
barnen arbetat en tid med det aktuella innehållet kan pedagogen utvärdera om
målet nåtts gällande barns färdigheter, förmågor eller förståelse (Pramling
Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003; Johansson, 2008).
2.4.1 Pedagogisk kompetens
En av pedagogernas viktiga uppgifter är att rikta barns uppmärksamhet mot det
de anser vara väsentligt att barn lär sig. Barn måste, framhåller Pramling
Samuelsson och Sheridan (1999), utveckla olika kunskaper och kompetenser för
att klara sig bra i samhället och för att kunna möta framtiden med tillförsikt.
Barn måste också lära sig om och utveckla en förståelse för många olika fenomen
och företeelser i omvärlden. Barnen lever i dag i ett medie- och kommunikationssamhälle
och detta ställer krav på att de utvecklar en kommunikativ
kompetens. Internationaliseringen och det globala tänkandet ställer i sin tur krav
på att barn utvecklar en social kompetens. Barnen behöver också hjälp med att
utveckla andra förmågor såsom att formulera frågor och att lösa problem,
kommunicera med hjälp av olika språk och uttrycksformer, ta egna initiativ och
kunna samarbeta, samt också att kunna reflektera och tänka kritiskt. Lärande i
daghem handlar alltså både om att lära sig värden, kunskaper och färdigheter
som är nödvändiga i dagens samhälle men också om att utveckla en beredskap
att lära för morgondagens samhälle. Målet med lärande är således att förbereda
barn för det okända genom att utgå från det kända. Barnens sätt att erfara, förstå
och uppfatta sin omvärld ses i dag som grundläggande för deras lärande. Barn
föds med en förmåga att uppfatta och erfara sin omvärld och detta ska vara
utgångspunkten för barns lärande. I enlighet med Vygotsij anser Pramling
Samuelsson och Sheridan (1999) att pedagogens uppgift är att vägleda barnet i
dess lärande.
49