Avaa tiedosto - Doria

RESULTAT
Exemplet nedan ger en ny insikt i vad rörelser kan användas till för att beskriva
och förklara sångtexten. Här ger rörelserna inte uttryck åt orden i texten utan
fungerar som en beskrivning av handlingen i texten. I denna variant av rörelselek
tolkar barnens rörelser handlingen i texten.
Pedagog A sätter en stol i mitten av sångcirkeln. Pedagog A: ” Här är stubben som
trollet Lubbe sitter på. Rita, du får komma och vara trollet Lubbe först.” Barnen och
pedagogen sjunger: ”Långt i skogen trollet Lubbe bodde i en gammal stubbe.” Rita
(3:5) sitter på stolen som föreställer en stubbe. Pedagogen och barnen fortsätter att
sjunga medan Rita stiger upp och går runt inne i ringen. ”Där han vandrar så kavat
söker sig en lekkamrat. Vi ska se och vi ska titta om en vän han lyckas hitta. Du är ju
så söt och rar, dig till par jag gärna tar.” Rita ställer sig framför Linus (3:1) och tar
tag i hans händer. Rita och Linus dansar hand i hand inne i ringen medan pedagogen
och barnen klappar i händerna och sjunger ”Trall-la-la-la, trall-la-lall-la… du är ju så
söt och rar, dig till par jag gärna tar.” Då sången är slut vänder sig Rita och Linus
mot varandra. Rita niger och Linus bockar. Linus blir nu trollet Lubbe och rörelseleken
fortsätter.
Analysen av pedagogernas undervisning och samspel med barnen visar att de
valt att använda sig av en stor mängd sånger som kan utföras med beskrivande
rörelser eller med kroppsrörelser överhuvudtaget. Då de flesta rörelserna tolkar
orden, kroppsdelarna, rörelsemönstret, tempot eller antalet saker eller personer i
sångerna blir texten förtydligad genom rörelserna. En del rörelser beskriver även
handlingen i sången. Sångtextinnehållet i relation till rörelserna gör det möjligt
för barnet att få en koppling mellan sin egen kropp, språket, musiken och tänkandet.
(A2c 2 ) Bilder
Pedagogerna använder sig ofta av olika ritade bilder för att förtydliga sångtexternas
innehåll. Ett par småbarnsavdelningar använder också bilder som är
utklippta ur tidningar, eller fotografier limmade på färgad kartong. Pedagogerna
visar stora kort och planscher med bilder eller hela bildserier som associerar till
sångtexten. En del bilder föreställer endast en sak, t.ex. ett hus eller ett får, medan
andra bilder är illustrerade med olika bakgrund, allt i enlighet med sångtexten.
Dessa bilder avbildar exempelvis en myra som drar ett strå till stacken,
en hare som sitter bakom en sten eller en solig sommardag. Korten får barnen
oftast i tur och ordning komma fram och dra, varefter den sång som motivet på
kortet hänför sig till sjungs. Ibland visar pedagogen upp en bild ur en sångbok
för att förtydliga sångtexten.
Såsom ovan nämnts använder sig pedagogerna också av stora planscher med
ritade bildserier. Bildserierna på planscherna kan antingen utgöras av separata
teckningar som beskriver innehållet i de olika verserna, eller så kan de återge ett
händelseförlopp med olika bilder som ska följas från vänster till höger då sången
156