Avaa tiedosto - Doria

INLEDNING
musik och kommer således naturligt in på frågor om musikdidaktik. Det individcentrerade
perspektivet kommer fram i barns omedelbara uttryck under musikaktiviteterna.
Vidare kan lyftas fram att föreliggande studie är skriven utifrån en humanistisk
grundsyn. Utgångspunkten för en humanistisk människosyn är att människan är
människans främsta mål (Uljens, 1998). Människan är således ett mål i sig, vilket
innebär att hon alltid ska kunna göra anspråk på respekt för sin egen skull.
Människan ses också utifrån denna grundsyn som en självständig individ med en
egen fri vilja. Den frihet människan har inbegriper samtidigt att hon har ansvar
att forma och skapa sitt eget liv. Människan är en aktiv och handlande individ
och kan således ses som ett subjekt, ett jag, som har frihet, ansvar och mänsklig
värdighet (Hammerlin & Larsen, 1999).
I ett pedagogiskt sammanhang resulterar den humanistiska synen i att pedagogikens
främsta mål är människoblivande, alltså en pedagogik där människan är i
centrum (Uljens, 1998). Människan lär genom att hon väljer ut den kunskap hon
har behov av just då. Människan ses också som en social individ som utvecklas
genom mötet med andra människor. Omgivningen hon befinner sig i påverkar
och påverkas av henne. Genom de erfarenheter och de referensramar som människan
tidigare skaffat sig, formar hon sitt eget vetande. Det är detta som gör att
varje individ utvecklas till den unika varelse hon eller han är, menar Hammerlin
och Larsen (1999).
Den humanistiska människosynen betonar vidare att både arv och miljö har betydelse
för att barns utveckling ska fortgå, men det är i växelverkan med miljön
som barnet formas både socialt, kulturellt och biologiskt. Utgående från denna
humanistiska syn ska både pedagogen och barnet vara aktiva i förhållande till
den kunskap som ska läras in. För att lärande ska ske behöver barnet också tillåtas
att lära genom sina praktiska handlingar. Barnet ska mötas med öppenhet
och tolerans och dess kreativitet, initiativförmåga och eget ansvar ska betonas
(Hammerlin & Larsen, 1999).
1.1.1 Absolut estetisk syn på musik
Den estetiska synen på musik kan spåras långt tillbaka i tiden. Redan ca 450 f.
Kr. uppfattas musiken ha en absolut estetisk mening. Under denna tid förändras
också synen på filosofin då intresset förflyttas från naturfilosofi till frågor som
rör den sanna kunskapens grunder. Det filosofiska tänkandet handlar mer om
människan och hennes tänkande, än om den natur hon lever i (Molander, 2003).
En av de stora tänkarna på denna tid är Platon. Han filosoferar om musikbegreppet
och anser att undervisningen i musik och gymnastik är speciellt viktig
därför att den påverkar människors etik och karaktär. Musiken är, enligt Platon,
viktig för att den skapar och förstärker förnuftet hos människorna samtidigt som
harmonin och rytmen i musiken håller tillbaka människors vrede och mildrar den
5