Avaa tiedosto - Doria

METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER
kreta vardagssituationer, där både vuxnas och barns olika förmågor kan upptäckas
och uppmärksammas ett obegränsat antal gånger.
En annan videografisk fördel är den databas som skapas av videobilderna och
som möjliggör att observationerna kan återses gång på gång av forskaren själv
men också av andra bedömare, menar Lindahl (1996). Videoobservationer kan
därför sägas förlänga rådata. Traditionella observationer kan däremot aldrig
återskapas på nytt, utan reduceras till forskarens anteckningar. Forskaren fattar
själv beslut om urskiljningen av det önskade fenomenet vid analystillfället
(Lindahl, 1996). Videobilden fångar i föreliggande studie musikaktiviteterna
som kan ses som en vardagssituation där samspelet mellan pedagoger och barn
är i fokus. Eftersom videoobservationerna kan ses ett obegränsat antal gånger
ger det forskaren möjlighet att i föreliggande studie uppmärksamma nio olika
dimensioner av forskningsproblemet i samma stund. Enligt Björklund (2010)
kan forskaren, ur en episod, som är fångad med videokamera, också ge uttolkning
av en mångfald olika perspektiv ur samma material. Detta beror på att
videoobservationerna är så informationsrika och mångfasetterade. Detta gör
forskningsprocessen mer svårgripbar, men samtidigt stärker mångfalden tolkningen
av episoderna, menar hon. Ödman (2007) hävdar i sin tur att en tolkning
aldrig är total, utan kan alltid ytterligare preciseras då nya aspekter lyfts fram.
Preisler (1990) konstaterar att videon ger stora och ibland oanade möjligheter
”att se vad som sker i det som synes ske”. Hon hävdar att det mänskliga samspelet
är komplext och mångfasetterat. Människor kommunicerar inte bara via
en språklig kanal, utan med en rad olika meddelanden via kroppsrörelser och
avstånd till varandra, samt via ansiktsuttrycksförändringar − via en mängd signaler
som sänds och tolkas på ett omedvetet plan. Även Lindahl (2003) anser att
det kan vara svårt att lyckas fokusera på barns handlingsmönster, liksom även
pedagogernas handlande, men det underlättas av videoobservation. Analys och
tolkning av videoobservationer representerar enligt Lindahl (2003) ett mycket
viktigt verktyg när det gäller att förstå lärandeprocesser och samtidigt kunna
bidra till att förändra tillvägagångsmönster. Den videografiska dokumentationen
av olika aktiviteter som pågår i en verksamhet kan också öppna porten till en
bättre förståelse av händelsernas betydelse. Videoobservation av ett eller flera
barns självvalda aktiviteter, samspelet i barns lek, eller samspelet mellan vuxna
och barn har redan gett forskare (såsom t.ex. Björklund (2007), Lindahl (1996;
1998; 2002) och pedagoger många nya insikter.
5.3 Empirisk datainsamling
Nedan redovisas urvalet av de sju småbarnsavdelningar som deltagit i föreliggande
studie och på vilket sätt datamaterialet samlas in med hjälp av videoobservationer.
Materialets bearbetning, analys och tolkning, i enlighet med
videografiska och hermeneutiska principer, redovisas likaså.
110