Avaa tiedosto - Doria

DISKUSSION
under datainsamlingen får barnen i ett av daghemmen lyssna till pianospel. Då
fokus på harmonier intar en så tillbakadragen roll under de ledda musikstunderna
får barnen ringa erfarenheter av samklang. Kunskap och erfarenhet av harmonier
skulle ge dem en mer fördjupad upplevelse av musiken så att den i högre grad
skulle beröra deras känslor och sinnen.
Musikens form får också den en undanskymd plats i pedagogernas handlingar
och aktiviteter. Pedagogerna använder sig av musikens form genom att anpassa
rörelsemönster, sång och spel till barnvisornas form. De lyfter framförallt fram
refrängerna genom att betona dem med spel på rytminstrument eller genom olika
rörelsemönster. Pedagogerna uppmanar barnen till tystnad före och efter en
musikaktivitet speciellt då rytminstrumenten ingår i musikaktiviteten. Sæter
(2006) anser att dans och rörelse visualiserar formen eller uppbyggnaden av
musiken eftersom kroppen kan uttrycka kontrasterna i musiken. Själva formen i
musiken kan också vara en utgångspunkt för en danskoreografi. Det förekommer
emellertid aldrig att pedagogerna fokuserar på och har musikens form som utgångspunkt
för en danskoreografi. Verbalt riktar de så gott som aldrig barnens
uppmärksamhet mot vare sig harmonier eller musikens form.
Som det framgår ovan varierar pedagogerna aktiviteter som hör ihop med de
musikaliska elementen i samband med musikaktiviteterna. De skulle dock kunna
fästa betydligt större vikt vid aktiviteter som fokuserar harmonier och musikens
form. Pedagogerna kunde också i mycket högre utsträckning än vad de nu gör
rikta barnens uppmärksamhet mot samtliga grundelement och föra metakognitiva
dialoger med barnen, så att de skulle komma underfund med hur barnen
tänker kring dessa fenomen. Detta skulle också hjälpa dem att variera de
aspekter som de anser vara kritiska för att barnen ska förstå det aktuella lärandeobjektet.
Det gagnar barnens lärande om pedagogerna lyckas variera den aspekt
som de vill att barnen uppmärksammar samtidigt som de övriga musikaliska
elementen hålls så konstanta som möjligt.
Det framkommer i resultaten att pedagogerna använder sig av sångtexterna på ett
sådant sätt att det möjligen främjar barnens språkförståelse. Då de väljer att
fokusera på musikens grundelement som lärandeobjekt betyder det inte att barnens
språkutveckling inte får stimulans. Tvärtom leder det till att fokus på aktiviteterna
ökar och variationen på aktiviteterna blir större. Exempel på detta är att
språk bygger på klangfärg i röster, nyanser och tonlägen. Ett annat exempel är
att ordrytmen stöder och utvecklar barnens förmåga att dela in orden i stavelser.
Utvecklandet av barnens rytmiska förmåga påverkar positivt färdighetsutvecklingen
vid t.ex. läs- och skrivinlärning. Likaså lär sig barnen de begrepp
och det språk som är bundet till en musikalisk kontext då pedagogerna och barnen
samtalar med varandra.
274