Avaa tiedosto - Doria
Avaa tiedosto - Doria
Avaa tiedosto - Doria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER<br />
i stället på att förståelsen ständigt förändras och aldrig kan återgå till en tidigare<br />
punkt. Däremot kan förståelsen antingen bli djupare (spiralen går nedåt) eller nå<br />
nya höjder (spiralen går uppåt). Denna process kan också ses som en pulserande<br />
rörelse mellan en inre reflekterande och yttre prövande dialog i utvecklingen av<br />
den individuella förståelsehorisonten.<br />
En av många utmaningar är att det fenomen som studeras ska transformeras till<br />
text, menar Ödman (1995). Det innebär i föreliggande studie att forskaren översätter<br />
videoinspelningar till någonting exakt och explicit, nämligen skriftspråk.<br />
Detta tvingar enligt Ödman forskaren att reflektera över fenomenet på ett mycket<br />
medvetet sätt, vilket ofta resulterar i ny förståelse. Texten är också en utmaning<br />
genom att den definitivt befinner sig utanför författaren som en objektivering,<br />
samtidigt som den är något som författaren själv skapat. Detta innebär att texten<br />
objektivt kan analyseras från olika utgångspunkter och att den också kan förändras<br />
av forskaren. Detta leder till nya tankar, som innebär förändringar av texten,<br />
och ny förståelse. När texter tolkas, är helhetsbilden som forskaren får beroende<br />
av den mening han eller hon finner i textens enskilda delar. För att motivera<br />
tolkningen av texten som helhet, måste forskaren hänvisa till tolkningarna av<br />
olika avsnitt i texten, som meningar eller kapitel. Meningen som uttolkaren tillskriver<br />
dessa mindre element är också beroende av den helhetsbild eller större<br />
mening som han eller hon ger texten som helhet. Begreppet hermeneutisk spiral<br />
handlar således om dessa samband mellan helhet och delar och innebär att tolkningar<br />
alltid bygger på andra tolkningar.<br />
Det jag i föreliggande studie försöker tolka är de planerade musikaktiviteterna.<br />
Den hermeneutiska ansatsen är lämplig, eftersom jag systematiskt analyserar och<br />
tolkar ämnesområdet med hjälp av både teori och empiri. Genom denna ansats<br />
växer förförståelsen fram genom nya insikter och resultatet blir att processen<br />
förs framåt mot nästa nivå av förståelse. Tolkningen i föreliggande studie sker i<br />
enlighet med hermeneutiska principer där pendlandet alternerar mellan del och<br />
helhet enligt en spiralmodell. Hermeneutikern väljer själv sina tolkningar och<br />
forskaren ska kunna ansvara för dem inför sig själv och andra. Min tolkning av<br />
materialet är avhängig av min bakgrund. Den förförståelse som ligger till grund<br />
för studien bottnar i min utbildning inom barnpedagogik och musikpedagogik.<br />
Förståelsen påverkas också av att jag varit yrkesverksam under cirka tolv år som<br />
daghemsföreståndare och nästan lika länge som lärarutbildare av framförallt<br />
barnträdgårdslärare, men också klasslärare.<br />
Den hermeneutiska ansatsen är således en lämplig ansats med tanke denna studies<br />
syfte. Ett sätt att argumentera för en lämplig ansats är att utesluta andra<br />
alternativ. Till exempel forskningsansatsen etnografi innebär att forskaren försöker<br />
förstå beteenden och lära känna människors levnadssätt och kulturer genom<br />
att studera grupper av människor i deras vardagsliv. Detta möjliggör forskning<br />
i en större social kontext. Inom etnografin är helhetsperspektivet viktigt och<br />
därför görs intensiva detaljerade studier av olika kulturella eller sociala fenomen.<br />
Ett jämförande tvärkulturellt perspektiv är också viktigt eftersom detta synliggör<br />
108