23.08.2013 Views

Avaa tiedosto - Doria

Avaa tiedosto - Doria

Avaa tiedosto - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER<br />

i stället på att förståelsen ständigt förändras och aldrig kan återgå till en tidigare<br />

punkt. Däremot kan förståelsen antingen bli djupare (spiralen går nedåt) eller nå<br />

nya höjder (spiralen går uppåt). Denna process kan också ses som en pulserande<br />

rörelse mellan en inre reflekterande och yttre prövande dialog i utvecklingen av<br />

den individuella förståelsehorisonten.<br />

En av många utmaningar är att det fenomen som studeras ska transformeras till<br />

text, menar Ödman (1995). Det innebär i föreliggande studie att forskaren översätter<br />

videoinspelningar till någonting exakt och explicit, nämligen skriftspråk.<br />

Detta tvingar enligt Ödman forskaren att reflektera över fenomenet på ett mycket<br />

medvetet sätt, vilket ofta resulterar i ny förståelse. Texten är också en utmaning<br />

genom att den definitivt befinner sig utanför författaren som en objektivering,<br />

samtidigt som den är något som författaren själv skapat. Detta innebär att texten<br />

objektivt kan analyseras från olika utgångspunkter och att den också kan förändras<br />

av forskaren. Detta leder till nya tankar, som innebär förändringar av texten,<br />

och ny förståelse. När texter tolkas, är helhetsbilden som forskaren får beroende<br />

av den mening han eller hon finner i textens enskilda delar. För att motivera<br />

tolkningen av texten som helhet, måste forskaren hänvisa till tolkningarna av<br />

olika avsnitt i texten, som meningar eller kapitel. Meningen som uttolkaren tillskriver<br />

dessa mindre element är också beroende av den helhetsbild eller större<br />

mening som han eller hon ger texten som helhet. Begreppet hermeneutisk spiral<br />

handlar således om dessa samband mellan helhet och delar och innebär att tolkningar<br />

alltid bygger på andra tolkningar.<br />

Det jag i föreliggande studie försöker tolka är de planerade musikaktiviteterna.<br />

Den hermeneutiska ansatsen är lämplig, eftersom jag systematiskt analyserar och<br />

tolkar ämnesområdet med hjälp av både teori och empiri. Genom denna ansats<br />

växer förförståelsen fram genom nya insikter och resultatet blir att processen<br />

förs framåt mot nästa nivå av förståelse. Tolkningen i föreliggande studie sker i<br />

enlighet med hermeneutiska principer där pendlandet alternerar mellan del och<br />

helhet enligt en spiralmodell. Hermeneutikern väljer själv sina tolkningar och<br />

forskaren ska kunna ansvara för dem inför sig själv och andra. Min tolkning av<br />

materialet är avhängig av min bakgrund. Den förförståelse som ligger till grund<br />

för studien bottnar i min utbildning inom barnpedagogik och musikpedagogik.<br />

Förståelsen påverkas också av att jag varit yrkesverksam under cirka tolv år som<br />

daghemsföreståndare och nästan lika länge som lärarutbildare av framförallt<br />

barnträdgårdslärare, men också klasslärare.<br />

Den hermeneutiska ansatsen är således en lämplig ansats med tanke denna studies<br />

syfte. Ett sätt att argumentera för en lämplig ansats är att utesluta andra<br />

alternativ. Till exempel forskningsansatsen etnografi innebär att forskaren försöker<br />

förstå beteenden och lära känna människors levnadssätt och kulturer genom<br />

att studera grupper av människor i deras vardagsliv. Detta möjliggör forskning<br />

i en större social kontext. Inom etnografin är helhetsperspektivet viktigt och<br />

därför görs intensiva detaljerade studier av olika kulturella eller sociala fenomen.<br />

Ett jämförande tvärkulturellt perspektiv är också viktigt eftersom detta synliggör<br />

108

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!