Avaa tiedosto - Doria

METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER
varför attityder och beteenden delas eller skiljer sig åt. I etnografiska studier sker
ofta ett intensivt fältarbete som kombineras med deltagande observation och
djupintervjuer. Forskaren spenderar ofta en lång tid tillsammans med den aktuella
gruppen för att lära sig så mycket som möjligt om deras vardag. En etnografisk
forskare har därutöver inga utvalda frågor som han eller hon vill få
besvarade. Etnografen är således öppen för förändring under hela forskningsprocessens
gång (Hartman 1998). I föreliggande studie är syftet att få svar på
fyra tydligt avgränsade forskningsfrågor och fokus ligger på planerade musikaktiviteter
inte på hela musikkulturen på daghem.
I etnografiska studier är det viktigt att forskaren så lite som möjligt tolkar eller
teoretiserar utsagorna för utsagorna ska tala för sig själv. Helst ska också begrepp
som deltagarna själva inte använder undvikas i undersökningen.
Hermeneutiken syftar i motsats till detta till att tolka världen och är begreppsinriktad.
Enligt From och Holmgren (2000) hänger förståelse och frågan samman.
Förståelse nås via frågans avgörande och orsaken till frågan är att det tillfrågade
inte överensstämmer med den egna förförståelsen. Detta icke-vetande
leder därför till bestämda frågor och ett precist inriktat försök till förståelse.
5.2.3 Videografi som metodologisk ansats
Videografi härleds ur latinets video: jag ser, en böjning av verbet vide: se och
grekiskans graphein: skriva och teckna. Videografi innebär, enligt Lindahl
(2002, s. 156), ”att med hjälp av audiovisuella rörliga videobilder beskriva föremål
och levande varelsers handlingar i den miljö där de existerar”. Björklund
(2010) menar att syftet med den videografiska ansatsen är att beskriva och tolka
innebörden i mänskliga handlingar i de vardagliga situationer som de förekommer
i. I föreliggande studie studeras pedagogernas och barnens agerande
under musikaktiviteterna utifrån en videografisk ansats. Här gäller det att fånga
komplexiteten i pedagogernas och barnens handlingar. Björklund (2010) lyfter
fram att den videografiska ansatsen är speciellt lämplig vid studier som intresserar
sig för barns möten med sin omvärld. Denna ansats gör det möjligt att ur en
och samma episod urskilja fler aspekter än vad det mänskliga ögat kan upptäcka.
Avsikten med videografin är således, enligt Björklund (2010, s.19) ”att synliggöra
det som tas förgivet och lyfta fram det unika, men även visa på variation
och komplexitet i olika sammanhang där lärande sker”.
En av de viktigaste fördelarna med videografi är, enligt Lindahl (2002), att
forskaren kan återse filmerna gång på gång. En videografisk forskare beskriver
mångfalden, det säregna och det multipla. Videobilden fångar, enligt Lindahl,
konkreta vardagssituationer som i föreliggande studie motsvaras av musikstunderna
i sin helhet. För att kunna observera individuellt handlande och samspel
i grupp möjliggör videografin ett åskådliggörande av samspel som inte på
nytt kan återupprepas i levande livet. Videografin gör det möjligt att fånga kon-
109