Avaa tiedosto - Doria

LÄRANDE OCH KUNSKAP
Swanwicks och Tillmans (1986) undersökning är delvis också longitudinell och
den resulterar utöver stadiemodellen i en utvecklingsspiral som omfattar åtta
punkter. Här beskrivs endast de fyra första stegen kort.
Känslighet (typisk för noll- till treåriga barn): Barnet utforskar, utreder
och experimenterar med olika klangfärg sina musikaliska framställningar
och är fascinerat av ytterligheterna hos dynamiken (starkt jämfört med
svagt). Den improviserade återgivningen är oordnad, pulsen ojämn och de
tonala variationerna har ingen struktur eller mening.
Manövrering (typisk för fyra- till femåriga barn): Barnet börjar behärska
instrumentteknik och får också småningom kontroll på en jämn puls. Det
lär sig behärska vissa speciella grunder (t.ex. glissandon, drillar,
tremolon). Den improviserade responsen är lång och osammanhängande
och ofta bestämd av instrumentets fysiska uppbyggnad.
Personlig uttrycksfullhet (typisk för barn i sex årsåldern) kommer först
fram i sång och senare i instrumentala improvisationer som kännetecknas
av förändringar i tempo och dynamik. Det händer ofta att kontrollen av
strukturen är bristande (t.ex. brist på reflexion och utformning) beroende
på barnens spontana reaktioner.
Spirande framtoning (dyker upp i fem- till sexårsåldern och är klart
grundlagd vid sju- till åttaårsåldern) är första steget till behärskande av
traditionellt musikutförande som åstadkoms genom melodisk återgivning
av rytmiska mönster och inövning av kortare musikstycken av ordinärt
slag (t.ex. fraser omfattande två eller fyra takter).
Varje gång en person möter en ny musikalisk kontext reaktiveras utvecklingen
såsom Swanwick och Tillman (1986) skisserat den. Också barn som har tidigare
erfarenhet av att musicera och ska lära sig spela på ett nytt instrument, bör börja
med ljudets känsloegenskaper före manipulativa (greppmässiga) engagemang
och uttrycks- och strukturaktioner. De här processerna bör gås igenom för att en
högre nivå på uppgiften ska nås. Det är endast en nära kontakt med en rik musikalisk
miljö som gör det möjligt att gå igenom den här fasen snabbt, menar
Swanwick och Tillman (1986). De anser att ett liv i torftig musikalisk miljö hejdar
den musikaliska utvecklingen.
Runfola och Swanwick (2002) ser starka paralleller mellan Swanwicks och
Tillmans resultat och Piagets syn på den kognitiva processen. Piaget (1999) ser
en musikalisk växelverkan mellan ackommodation och assimilation, imitation
och lek redan hos små barn. De är upptagna av experimenterandet med ljud och
detta leder till lekfull assimilering av ljuden till deras egen värld. Piaget tolkar
det som att barnen får individuell tillfredsställelse då de sysselsätter sig musikaliskt.
Med tiden, då de gör framsteg och når en viss grad av behärskande, kan
barnen njuta av funktionell tillfredsställelse, och detta gör att de anpassar sig till
29