23.08.2013 Views

Avaa tiedosto - Doria

Avaa tiedosto - Doria

Avaa tiedosto - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

DISKUSSION<br />

Under de observerade musikstunderna har kreativt musicerande en underskymd<br />

plats. Det förekommer få situationer där barnen tillåts skapa och använda sig av<br />

sin egen fantasi och idérikedom. Musikstunderna är vuxenstyrda och barnen<br />

uppmuntras vanligtvis inte att komma med egna förslag eller idéer. Ramfjord<br />

(2006) hävdar att små barn borde få positiva upplevelser av att både lyssna till<br />

och skapa musik för att stimulera musikaliteten. Lindqvist (1989) framhåller att<br />

barns skapande påverkas starkt av det musikaliska klimat som existerar i daghemmet.<br />

Om de vuxna sjunger eller spelar så börjar också barnen sjunga. Enligt<br />

Lindqvists (1989) studie förekommer det sällan att den vuxna tar initiativ till<br />

sång- och rörelselekar i daghem. Detta överensstämmer inte med det resultat<br />

som redovisas här. I denna undersökning tar pedagogerna ofta initiativ till sång-<br />

och rörelselekar. Lindqvist (1989) konstaterar också att om musik tas upp på<br />

schemat är det vanligast att man sjunger traditionella barnsånger och spelar på<br />

rytminstrument. Att barnen skapar musik själva är dock mycket sällsynt.<br />

Rörelseövningar och gymnastik förekommer regelbundet i daghem men rytmik<br />

och dans är mycket svagt representerat. Lindqvists forskning överensstämmer<br />

härvidlag bra med det resultat som presenteras här, dvs. att barn ytterst sällan ges<br />

möjlighet att skapa musik själva, dansa eller röra sig fritt till musik.<br />

Sammanfattningsvis kan konstateras att barns musikvärld i hög grad är styrd av<br />

vuxna. Det är därför viktigt att pedagoger har insikt i och kunskap om hur de ska<br />

planera variationsrika och allsidiga musikaktiviteter för barn (Jørgensen, 1982;<br />

Young & Glover, 1998). Barn i daghem borde få ta del av en rik och omväxlande<br />

lärandemiljö där de musikaliska byggstenarna ingår. I föreliggande studie<br />

bygger musikstundernas innehåll på reproducerande av färdiga barnvisor. Sångerna<br />

ledsagas ofta av både fin- och grovmotoriska rörelser. Någon enstaka gång<br />

får en del av barnen ackompanjera barnvisorna på rytminstrument. De övriga<br />

byggstenarna hamnar i en undanskymd position, vilket är beklagligt med tanke<br />

på att alla barn borde få utveckla sig musikaliskt inom samtliga områden. Barnen<br />

borde ges möjlighet att lyssna till såväl levande som bandad musik från olika<br />

kulturer och tidsepoker. Det skulle också gagna barnens musikalitet om de fick<br />

stöd i musiklyssnande, om de själva fick skapa musik och experimentera med<br />

olika instrument samt dansa och fritt röra sig till musik.<br />

7.2.2 Barnvisornas melodier<br />

Barnvisornas melodier tar fasta på musiken som objekt. Denna del som berör<br />

barnvisornas melodier inleds med en diskussion kring de 133 barnvisornas<br />

melodiomfång som sjungs i daghemmens småbarnsavdelningar under de ledda<br />

musikstunderna. Därefter diskuteras på vilket sätt pedagogerna fokuserar barnvisornas<br />

melodier.<br />

257

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!