Avaa tiedosto - Doria

METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER
dar att oklara begrepp kan förvanska resultaten. Begreppens otydlighet påverkar
analysen av materialet som i sin tur försvagar tillförlitligheten. Rapporteringen
har således misslyckats om de centrala begreppen blir oklara för läsaren. I föreliggande
studie försöker jag redan i inledningskapitlet lyfta fram de centrala
begrepp som har betydelse för förståelsen av denna studie. Det tredje kriteriet
som Lasson lyfter fram inom ramen för kvalitet i framställningen är etiskt värde
(se 5.4.1).
De resultat som redovisas i kvalitativa studier kräver alltid en särskild uppmärksamhet,
anser Larsson (2005). En avgörande aspekt för kvalitet i avhandlingars
resultat är innebördsrikedom som handlar om att gestalta någonting så
att nya innebörder uppstår. Detta kräver en ingående beskrivning av en kulturs
konkreta vardag och signifikanta innebörder. Saknas detta så förlorar analysen
sin mening och läsaren förstår inte vad analysen betyder och grundar sig på.
Läsaren borde också kunna få en insikt i hur undersökningsobjekten uppfattar
eller upplever sin omvärld då han eller hon fördjupar sig i resultaten. Läsaren
kan i den aktuella undersökningen få en förståelse av vad analysen grundar sig
på genom att ta del av den mångfald av redovisade innebördskategorier, kategorier
och underkategorier som beskriver barnens musikaliska lärandemiljö.
En annan aspekt då det gäller kvalitet relaterade till studiens resultat är struktur,
vilket i sin tur handlar om att resultaten ska vara överskådliga. Beskrivningarna
får då inte vara luddiga. I föreliggande studie har jag medvetet valt att inleda
varje redovisad dimension i resultatredovisningen med en figursammanställning
som förtydligar dimensionens kategorier med underkategorier. Varje aspekt med
underliggande dimensioner sammanfattas också för strukturens och läsvänlighetens
skull. Jag har också varit mån om att i resultatredovisningen lyfta fram en
mångfald av citat och episodbeskrivningar. På detta sätt hoppas jag att läsaren
ska få en bild av de planerade musikaktiviteterna i den musikaliska lärandemiljön
på de studerade daghemmens småbarnsavdelningar.
Den tredje avgörande aspekten som Larsson (2005) tar upp då det gäller kvalitet
i avhandlingsresultatet är teoritillskott. Detta kriterium handlar om hur väl forskaren
har relaterat till tidigare teori och huruvida resultaten förändrar tidigare
teori. Lasson anser att den egna forskningens resultat ska kunna placeras in i ett
tidigare redovisat teoretiskt landskap på ett djupt och snävt sätt. Föreliggande
studie kan anses vara grundforskning och försöker täcka ett brett område.
Kvalitativa studier omfattar ofta begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.
Bjereld, Demker och Hinnfors (2002) beskriver att studiens validitet,
d.v.s. tillförlitlighet, kan ungefär översättas med ”i vilken utsträckning forskaren
verkligen undersöker det som han eller hon avser att undersöka” eller mer tekniskt
formulerat ”graden av överensstämmelse mellan den teoretiska och den
operationella definitionen”. När tillförlitligheten är beroende av ”vad” som mäts
så är reliabiliteten, d.v.s. generaliserbarheten beroende av ”hur” det mäts. Innebörden
av begreppet reliabilitet stämmer, enligt Lincoln och Guba (2000), inte in
119