Avaa tiedosto - Doria

INLEDNING
taget inte pedagogens roll då det gäller att stöda barns kunnande inom och om
musik. Pedagogerna på fältet borde få vägledning via styrdokument och läroplaner
om hur de kunde gå tillväga för att barn ska utvecklas musikaliskt. Detta
skulle även förutsätta att de estetiska ämnenas mål och innehåll behandlas var
för sig i styrdokumentet.
1.3 Problemformulering, syfte och forskningsfrågor
Musiken har alltid hört till människans liv och kultur. Vetskapen om musikens
botande effekt har funnits som insikt hos människorna i tusentals år. Likaså har
musikens sociala effekt varit avgörande i många kulturer under historiens gång.
Den har bl.a. betjänat människan i spridningen av religiösa budskap, i stärkandet
av den nationella identiteten eller i genomförande av olika fester och ritualer.
Musiken har i många samhällen varit en naturlig aktivitet med ett eget värde,
men musiken har också används, såsom ovan nämnts, för att nå andra utommusikaliska
mål, anser Lilliestam (2009).
Musiken är också i dag ett av de största och viktigaste intressena i människors
liv och det är omöjligt att tänka sig vissa situationer i livet utan musik. Därför är
det naturligt och önskvärt att barn redan då de är riktigt unga får ta del av och
utveckla sin musikaliska ådra, menar Lilliestam (2009). Musiken uttrycker och
kommunicerar nämligen något som inte kan uttryckas på annat sätt, menar han.
Också Pramling Samuelsson m.fl. (2008) anser att musiken utgör en så stor del
av både daghemmens tradition och av livet utanför daghemmet att det inte är
förenligt med modern fostran att lämna något barn utanför de musikaliska aktiviteterna.
Dessa forskare anser vidare att det också handlar om att låta barnen få
erfarenheter, att lotsa in dem i sin kultur, och att ge dem möjligheter att få uppleva
musiken som en naturlig del av mänskligt liv. Musiken kan ses som en social
aktivitet och är också en kulturell företeelse som existerar i ett sammanhang, i
en kontext, och bör därför betraktas i ljuset av människans hela existens, menar
Pramling Samuelsson m.fl. Ingen kultur är utan musik, men många kulturer saknar
musikundervisning i en organiserad och formell utsträckning. Musikstunderna
på daghemmens småbarnsavdelningar är däremot organiserade och
barnen är deltagare i en musikalisk miljö där synen på musik och musikalitet får
en avgörande betydelse vid planeringen av musikaktiviteterna. Detta är en av
orsakerna till att undervisningen kan se olika ut under musikstunderna.
Miljön som barnen vistas i har som bekant stor betydelse för vilka möjligheter
barnen erbjuds. Under planerade musikstunder lyfter pedagoger ofta fram det
som de själva anser vara viktigt. Detta möjliggör lärande men sätter också gränser
för barns erfarande. Pedagogers uppfattningar om småbarns kompetens eller
brist på kompetens har utan tvivel stor betydelse för vilka förutsättningar pedagoger
skapar för småbarnens utveckling och lärande, anser Lindahl (2002). Deras
agerande får därför konsekvenser för barnens möjligheter till lärande, vilket i
16