Avaa tiedosto - Doria

LÄRANDE OCH KUNSKAP
Hargreaves och Zimmerman (1992) anser att en av de mest välkända modellerna
för musikalisk utveckling är den spiralmodell som Swanwicks och Tillmans
(1986) forskning resulterat i. Forskarna anser själva att deras forskning i första
hand ger svar på frågeställningen: Vad är källan till musikaliskt tänkande?
Undersökningen startar med ett projekt där 745 kompositioner av barn i 3- till 9årsåldern
analyseras. Barnen som deltar i undersökningen representerar barn
med olika etnisk och kulturell bakgrund bosatta i London. I undersökningen
används termen komposition i vidsträckt betydelse för att omspänna musikalisk
respons som sträcker sig från fritt improviserad utforskning till kompositioner
som tecknats ner med noter. Swanwick fortsätter att utveckla modellen genom
att påstå att begreppet komposition är ett tecken på en mer allmän musikalisk
utveckling (Runfola & Swanwick, 2002).
Swanwicks och Tillmans (1986) spiralmodell bygger såsom tidigare nämnts på
Piagets stadieteorier och begrepp, och den består av fyra utvecklingsstadier. Det
första stadiet, ”behärskande”, innebär att barn utvecklar en känsla för ljud. Då
det gäller det andra stadiet, ”imitation”, använder sig barnet av ljud för att beteckna
händelser eller objekt och under det tredje stadiet, som går under namnet,
”fantasifullt spelande”, får barn möjlighet att bemästra sin omgivning och anpassar,
alltså assimilerar, nya erfarenheter till tidigare scheman eller förståelse. Det
fjärde stadiet kännetecknas av de vuxnas reflektioner över sitt eget tänkande och
musikupplevelser. Den musikaliska utvecklingen startar således med barnets
första ljudskapande, t.ex. med skrammel på kastrullock, mot att barnet senare
försöker imitera en viss puls och slutligen mot en förståelse av musikens struktur
och uppbyggnad. Här presenteras Swanwicks och Tillmans fyra stadier:
Det första stadiet kallar de mastery som kan beskrivas som
behärskande. Barn i noll- till fyraårsåldern anses höra till det här
stadiet. I den här åldern utvecklar barn en känsla för ljud och reagerar
också positivt på ljud.
Det andra stadiet kallar de imitation. Barn i fyra- till nioårsåldern
använder sig av ljud för att beteckna och symbolisera händelser eller
objekt.
Det tredje stadiet imaginative play dvs. fantasifullt lekande, spelande
når barnen enligt forskarna i tio- till femtonårsåldern. Under det här
stadiet kombinerar barn ljud kreativt.
Det sista stadiet metakognition kännetecknas av att vuxna reflekterar
över sitt eget tänkande och sina upplevelser då det gäller musik.
28