Avaa tiedosto - Doria

DISKUSSION
att läsa noter och ibland till att kunna spela ett instrument. Ändå lyssnas det dagligen
på musik. De flesta sjunger dock förutsatt att ingen annan är närvarande.
Många har dans i någon form som hobby och några har spelat något instrument
som barn men slutat spela i tonåren. De allra flesta anser att musikaliteten är en
medfödd förmåga. Man är antingen musikalisk eller omusikalisk. Här är det
viktigt att veta att musikalitet också kan komma till uttryck på många andra sätt
än genom att kunna sjunga rent eller att ha lätt för att lära sig spela på ett instrument.
Inte ens professionella musiker är kunniga inom alla musikens områden.
Dessutom är det viktigt att inse att sångförmågan inte är oföränderlig. Den går
att utveckla på samma sätt som alla andra områden inom musik. Det skulle vara
önskvärt att alla pedagoger skulle delta i musikstunderna i daghemmen och att
var och en av dem skulle få bidra med det som de musikaliskt känner för och
tycker om. Någon kunde kanske ta upp musiklyssnande under musikstunden, en
annan rörelse till musik t.ex. kreativ dans och en tredje kunde ge barnen kunskap
om instrumentens värld. På detta sätt skulle musikstunderna bli mer variationsrika
och mer givande för barnen.
Pedagogerna borde själva få utvidgad kunskap om vad musikalitet är och de
borde få ta del av fortbildning inom musik som skulle ha som mål att stärka
deras självkänsla, förkovra deras förmågor och eventuella dolda talanger i
musikutövandets olika former. Därtill borde de få kunskap om hur de kan bidra
till att barn utvecklar sin musikalitet under musikstunderna genom att ha som
mål att fokusera och variera musikens olika element. Under de studerade musikstunderna
skapar pedagogerna inga systematiska mönster av variation och invarians
för att hjälpa barnen att urskilja väsentliga aspekter med fokus på musik.
De för heller inga metakognitiva samtal med barnen vilket skulle vara viktigt
med tanke på att lärandeprocessen skulle bli föremål för uppmärksamhet och
barns förståelse för musik skulle öka. Pedagogerna borde också få insikt i hur de
ska gå till väga för att använda musiken som medel så barn utvecklar andra förmågor.
Enligt Sæter (2006) är musiken ett fantasiskt medel för att främja barns
språk, motorik, fantasi, känslomässiga förmåga, intellekt, sociala kompetens och
koncentrationsförmåga samt kroppsmedvetenhet. Pedagogerna behöver inte
utesluta det ena för det andra utan de kan använda musiken som både medel och
mål. Då pedagogerna gynnar barns musikalitet utvecklas som en följd härav
också andra områden. En sång kan inte sjungas utan att barnen får språklig
stimulans i form av meningar, segmentering av ord, prosodi, intonation, rytm
och dynamik m.m. Pedagogerna kan med fördel använda musiken som både mål
och medel men det viktiga är att hon eller han är medveten om sina val och kan
motivera dem.
Glädjande nog kan noteras att musikstunderna i daghemmen är en ofta förekommande
verksamhetsform. Pedagogerna värnar om musikaktiviteterna och de
är övertygade om att småbarn gagnas av musikutövning i grupp. De förmedlar
också ett betydelsefullt musikaliskt kulturarv till barnen i form av gamla traditionella
och nyare barnvisor. Pedagogerna i studien visar ett vänligt och trevligt sätt
284