Avaa tiedosto - Doria

DISKUSSION
variationerna. Hongisto-Åberg m.fl. (2001) anser att förändringar i dynamiken
påverkar den musikaliska känslan och grupperingen av musiken. Sæter (2006)
säger att användningen av dynamik ger musiken liv och spänning. En barnvisa
där pedagogerna lyckas skapa spänning är Bockarna Bruse där förändringen i
dynamiken är anpassad till sångtextens innehåll. De ber barnen spela lite starkare
i varje vers vilket resulterar i att spänningen och dramatiken tilltar vers för
vers.
Sæter (2006) hävdar att pedagogerna kunde utnyttja en gitarr och låta barnen
experimentera med den genom att knäppa på strängarna med olika styrka. De
kunde också erbjuda barnen möjlighet att lyssna till musik med klara variationer
i styrkan. Det framgår av resultatet att pedagogerna aldrig erbjuder barnen
möjlighet att notera dynamiken i färdigt bandad musik eller att variera dynamiken
på de melodiinstrument de själva spelar på. Sæter (2006) förklarar på
vilket sätt experimenterande med ljud och dynamik påverkar upplevelsen. Ett
ljud som gradvis blir starkare inger spänning och ibland också obehagskänslor.
Användningen av dynamik i sång och i spel på instrument möjliggör också
variation vid förmedling av musik. Enskilda ord i en sångtext kan likaså laddas
dynamiskt genom beledsagade beskrivande rörelser. Dikter, rim och ramsor kan
också läsas med variation i ljudstyrkan. Pedagogerna i föreliggande studie
experimenterar inte med dynamiken i dikter, rim och ramsor eller enskilda ord
och meningar. Däremot ger de barnen möjligheter att skapa förändringar i dynamiken
med hjälp av kroppsrörelser. Med andra ord erbjuder de barnen möjlighet
att med kroppen uttrycka förändringar i musikens dynamik. Barnen lär sig att det
är möjligt att skapa plötsliga förändringar i ljudstyrkan med hjälp av egna
rörelsemönster och gester. De lär sig att lyssna till förändringarna i dynamiken
samt att med sin egen kropp beskriva, reagera på och framhäva förändringarna.
Inom musiken är rytm det som har med musikens tidsliga kvaliteter att göra.
Avgörande är den regelbundna struktureringen av musikens kontinuerliga
rörelse. Denna sker genom mönsterbildande följder av ”kort – lång” eller ”stark
– svag” eller olika kombinationer av dessa (Nationalencyklopedin, 1995). Långa
och korta toner samt pauser utgör, enligt Sæter (2006), de viktigaste faktorerna
utöver betonade och obetonade toner i rytmuppfattningen. Han uppfattar rytmen
som själva motorn i musiken som driver musiken framåt. Hongisto-Åberg m.fl.
(2001) betonar att målet med rytmundervisningen är att förstå rytmbegreppet
både känslomässigt och kunskapsmässigt så att de uppnådda färdigheterna kan
användas och anpassas till olika aktiviteter. Utgångspunkten då det gäller rytmundervisning
bör vara klara, känslomässiga övningar som bygger på att känna
rytmen i rörelseövningarna kombinerade med musiklyssnande.
Enligt Sæter (2006) bör lek med rytmer ha sin utgångspunkt i ordens stavelser
eller barnens namn. I barngruppen kan pedagogen uppmuntra till rytmorkesterspel
genom att välja ut korta sekvenser av sångtexterna och repetera dem. Först
kan rytmen klappas samtidigt som texten läses och sedan kan klappandet bytas
ut mot spel på olika rytminstrument. Resultatet i föreliggande undersökning
268