Avaa tiedosto - Doria

RESULTAT
för ytterligheterna svagt och starkt utvecklas i övningar som betonar terrass- och
crescendodynamik. Pedagogerna framhäver de dynamiska förändringarna för
barnen genom att hålla barnvisans melodi och stora delar av barnvistexten konstanta.
Då enbart dynamiken varierar, lyckas pedagogerna tydligt synliggöra
förändringarna i ljud- och tonstyrkan. Barnen får erfarenheter av att det är möjligt
att skapa plötsliga förändringar i ljudstyrkan också då det gäller egna
rörelsemönster. Erfarenheter av crescendodynamik, alltså gradvisa förändringar i
ljudstyrkan, kan barnen få i övningar där pedagogen själv spelar på rytminstrument.
De lär sig lyssna till förändringarna i dynamiken och även följa
dessa förändringar med sin kropp. Användningen av dynamiska effekter i barnvisrepertoaren
ger en upplevelse av variation.
I det musikaliska grundelementet rytm, kan variationen beskrivas som skillnaden
mellan långa och korta toner och då det gäller begreppet tempo, är motpolerna
långsam eller snabb rytm. Pedagogerna fokuserar i samspelet med barn aktiviteter
med betoning på barnvisornas eller talets ordrytm och också på barnvisornas
ordrytm eller puls. Barnen får i uppgift att både klappa och spela ordrytmen
på sina rytminstrument. Att använda ordrytmen innebär att följa sångtexten
och segmentera orden i texten. Varje ord delas upp i stavelser och detta
ger barnen erfarenheter av ordrytmen i musiken, men kan också samtidigt ge
barnen erfarenheter av språkets ljudstruktur.
När det är fråga om musikens puls väljer pedagogerna att ge barn upplevelser
och erfarenheter av att röra sig eller spela på instrument i takt med musikens
puls. Pulsen följer inte sångtexten och kräver därför mera övning än ordrytmen,
speciellt i spel på rytminstrument. Däremot uppstår en jämn puls automatiskt vid
t.ex. motoriska aktiviteter, som jämnt taktfast marscherande eller fritt vandrande.
Pedagogerna lyfter fram pulsen i musicerandet med småbarn genom att
ackompanjera sångerna på t.ex. en gitarr eller något rytminstrument. De ger
barnen upplevelser av tempoväxlingar i spel på rytminstrument, i rörelselekar
och i dramatiseringsövningar. Då en sång har flera verser händer det att pedagogerna
av olika orsaker väljer att variera tempot i de olika verserna vilket ger
barnen erfarenhet av tempoväxlingar från långsamt till snabbt tempo. De lyckas
tydligt synliggöra tempoväxlingarna för barnen då en barnvisas melodi och en
stor del av texten hålls konstant medan tempot varierar. I denna studie planerar
pedagogerna dramatiseringsaktiviteter där barnen har möjlighet att med sin
kropp uppleva och reagera på olika gradvisa tempoväxlingar.
Pedagogerna väljer ut barnvisor där barnen får erfarenheter att av röra sig till
valsrytmer. Betoningen ligger då på den första delen av takten, i kontrast till de
flesta barnvisor som går i en jämn marschtakt. Barnen upplever variationen i
musikens rytm och de lär sig att reagera på förändringar i rytmen på olika sätt
med sin egen kropp. Genom rim och ramsor som pedagogerna valt ut får barnen
lyssna till rytmförändringar med olika betoningar i rytmen, eller i en jämn puls.
Rim och ramsor tränar barns förmåga till ljudanalys och stärker uppfattningen av
språkets och musikens ljudstruktur. Barnen lär sig lyssna till förändringar i rytm
223