Avaa tiedosto - Doria

METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER
Enligt From och Holmgren (2000) handlar tolkning om att öppna en horisont
som skiljer sig från den egna och att framhäva sakens horisont gentemot den
egna horisonten. Detta avstånd mellan sakens annan-het och den egna horisonten
är förutsättningen för att förstå annorlunda. Avståndet har sitt ursprung i förförståelsen
och är således inte stabilt. Förståelsens cirkel fullbordas då sakens
och forskarens horisonter smälter samman. Detta är också orsaken till att analysen
i studien inte följer någon färdigt uppgjord analysmodell. Eftersom det
handlar om att upptäcka och utforska de planerade musikaktiviteterna på
småbarnsavdelningarna kan denna studie anses vara induktivt explorativ. Då det
gäller tolkningen där förförståelsen har en avgörande roll nämner From och
Holmgren (2000) att den i huvudsak är underförstådd, outsagd och därför kan
den inte redogöras på ett uttömmande sätt. I föreliggande studie förstår jag att
musikaktiviteterna innehåller ”sanningar” och är på så vis inte godtyckliga. Jag
närmar mig dessa musiksamlingar med min horisont. När jag ser på det studerade
datamaterialet finns således en okänd yta mellan min horisont och musikaktiviteternas
horisont. Jag är öppen för att få ta del av den nya horisonten och
använder konstruktiva tankar för att nå fram till en sammanfogning av horisonterna.
Här sker en ständig rörelse mellan mig som uttolkare och den miljö
som intresserar mig. Detta växelspel gör så att jag småningom kommer djupare
in i den nya kontexten.
I föreliggande studie är de metodologiska ansatserna, som tidigare redovisats,
både hermeneutiska och videografiska. Dessa lämpar sig väl då det gäller att
undersöka för att förstå processen i de planerade musikaktiviteterna, där
människors kommunikation och handlingar ska studeras. Bae beskriver (refererad
i Pettersen, 1994) att en av de största utmaningarna då det gäller analys av
videomaterial är att tolka videoobservationer. Hon menar att en videosekvens
inte är ”sanningen” eftersom en videosekvens måste ”läsas” för att t.ex. forskaren
ska få ut något av den. Hon tror vidare att många misslyckas för det är
svårt att tolka en videoobservation. Tolkningen är nämligen avhängig det iakttagaren
upplever genom att se med ögonen. Det har också betydelse vad iakttagaren
riktar sin uppmärksamhet mot samt vilken bakgrund och utbildning tolkaren
har, menar hon.
Observation med videokamera är oumbärligt i studien då nio olika dimensioner
av lärandemiljön fokuseras samtidigt. Björklund (2010, s. 25) anser att videografin
stöder Ödmans existentiella hermeneutik där ”strävan efter att förstå fenomen
i de sammanhang de existerar och försiggår är av betydelse”. Forskaren
strävar efter att beskriva den värld barnen möter. Han eller hon har däremot,
enligt Björklund (2010), alltid ett annat perspektiv än barnet i och med forskarens
förförståelse, samlade kunskap och erfarenheter.
Ödman (1995) beskriver problemen med att det fenomen som studeras ska
transkriberas till text. I en dialektisk tolkningsprocess strävar inte tolkaren efter
att ta ”texten” i besittning för att försöka uppnå en intellektuell förståelse, utan
tolkningsprocessen består i att låta en värld öppna sig, i detta fall den musi-
114