Avaa tiedosto - Doria

RESULTAT
långsamt?... Tänk på att han är ett stort djur. Har han en ljus hög röst (pedagogen talar
med en ljus hög röst) eller har han en djup, mörk röst? (pedagogen talar med en
djup, låg stämma). Barnen: ”Djup, mörk röst” (svarar barnen med en låg stämma). I
den sista versen som handlar om de snabba små myggorna använder sig pedagog F
och barnen av en pipig liten hög röst. Pedagog F inleder denna vers med ett ihållande
högt pipande. Pedagog F: (piiiip…) Hur låter myggorna? Sandra (2:10): ”Piipande”
(Sandra använder en hög, ljus röst). Pedagog F: ” Ja, myggorna har en ljus och hög,
pipande röst.
Barnen och pedagogerna presenterar i följande episodbeskrivning ett vitt register
av olika orala klangfärger.
I sången ”Lejonjakt” som sjungs av pedagog B och barnen ledsagas orden i ramsan
av olika klangfärger som åstadkoms av både röstliga klangfärger i kombination med
klangfärger åstadkomna genom kroppens rörelser. Några exempel på orala klangfärger
är t.ex. då sångtexten lyder ”Vi kommer till ett träsk och vi måste gå igenom
det.” Då åstadkoms känslan av sumpig, våt terräng av sega smackljud med munnen.
Då barnen kommer till vassen är de tvungna att gå igenom den. Härvid åstadkoms en
klangfärg som motsvaras av att man går genom vass. Pedagog B och barnen låter:
”sch, sch.”
I exemplet nedan går pedagogen så långt att hon väljer att lämna bort flera ord i
en sångtext och ersätter dem med ljudeffekter med olika klangfärg.
Pedagog F och barnen sjunger sången John Svenssons bil men sjunger sången med
texten ”Kalle Ankas bil har fått punktering på sitt hjul.” Pedagog F: ”Nu har Kalle
Anka visat hur stor han är. Nu har Kalle Anka också en bil. Kalle Ankas bil som han
kör med. Vad hade hänt med Kalle Ankas bil? Han hade fått punktering.” Pedagog F
och barnen sjunger sången. Pedagog F: ”Och så tar vi bort bil och säger Drrr i stället.”
Pedagog F och barnen sjunger sången på nytt men byter tre gånger ut ordet bil
mot drr. Pedagog F: ”Och så byter vi ut ordet hjul och så visar vi bara så här.” Pedagog
F säger ”uoiii” och ritar en cirkel med högra handen i luften. Pedagog F och barnen
sjunger sången en gång till och byter ut de tidigare nämnda orden. Pedagog F:
”Men hör ni, hur låter det då luften går ut ur en ring? Hur låter det?” Tina (3,5 år):
”Jag vet, Psss.” Pedagog F: ”Ja, det låter Psss.” Flera av barnen imiterar ljudet. Pedagog
F: ”Och i stället för punktering säger vi Psss.” Pedagogen och barnen sjunger
sången som nu innehåller en hel del ljudeffekter med olika klangfärg. ”Kalle Ankas
”drr” har fått ”psss” på sitt ”uoiii”, Kalle Ankas ”drr” har fått ”psss” på sitt ”uoiii”,
Kalle Ankas ”drr” har fått ”psss” på sitt ”uoiii” och han laga det med tuggummi
igen.”
Pedagogerna erbjuder barnen möjlighet att lyssna på olika med rösten skapta
klangfärger. Barnen ges också möjlighet att själva skapa varierande klangfärger
med sin röstapparat. Barnen får erfarenhet av nya spännande klanger och klangfärger
och de har möjlighet att experimentera med sin egen röst. De får erfarenheter
av att den egna rösten är variationsrik samtidigt som den har en unik klangfärg.
De får genom dessa aktiviteter bekanta sig med de egna stämbandens ljud,
vilket tränar sångmotoriken. Pedagogerna diskuterar inte nämnvärt dessa varie-
197