Avaa tiedosto - Doria

DISKUSSION
pedagogerna så gott som dagligen sjunger, men aldrig diskuterar eller reflekterar
över.
Sammanfattningsvis kan framhållas att pedagogerna på de observerade
avdelningarna förmedlar en värdefull sångskatt till barnen i form av gamla traditionella
sånger och sånglekar men också nyare sånger. Pedagogerna väljer ut
sånger till sin repertoar som behandlar relationer, natur och miljö och sånger
med ett individorienterat innehåll. Sångtexternas innebörd beskriver och lyfter
fram gemenskapen i det sociala livet. Innebörderna i de sånger som pedagogerna
väljer att sjunga, fokuserar således samhällets grundläggande värden och dessa
värden och värdefulla budskap kunde i betydligt större omfattning framhävas,
diskuteras och även kritiskt granskas av pedagogerna och barnen. Troligtvis blir
barnens innebördsförståelse av texterna oklar, eftersom pedagogerna inte på
något sätt riktar deras uppmärksamhet mot den eller reflekterar över sångtexternas
budskap.
7.1.2 Utveckling och lärande
Pedagogerna på småbarnsavhandlingarna använder sig mycket och mångsidigt
av sångtexterna i samspelet med barnen. De inskärper och betonar innehållet i
barnvisornas texter. Arfwedson och Arfwedson (1993) hävdar att daghem och
skolor har bakom sig en utveckling, en lång förändrings- och anpassningshistoria,
som kan följas genom århundraden. Då många pedagoger så intensivt
fokuserar på barnvistexternas innehåll är detta en tacksam undervisningsmetod
som troligen sedan länge är starkt förankrad i daghemstraditionen.
Under de observerade musikstunderna visar det sig att pedagogerna ofta ställer
frågor till barnen om sångtexternas innehåll. Eftersom så gott som alla pedagoger
gör detta regelbundet, verkar de anse att barnvisornas textinnehåll är av
betydelse. De kontrollerar regelbundet om barnen kan återge innehållet i sångtexterna,
om de kommer ihåg sångtexterna eller om de därutöver också kan
rörelserna som är knutna till texterna. Barnen citerar oftast delar av den aktuella
texten, men detta verkar inte ge barnen någon ny insikt. Innebördsförståelse av
vistexten skulle barnen däremot få om pedagogerna ställde frågor till barnen om
texten. Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) betonar att det är viktigt att
barnen utvecklar en kommunikativ kompetens. Pedagogerna kunde därför i
mycket högre utsträckning än vad de gör utgå från barnen. De kunde ställa mer
utmanande frågor som skulle få barnen att tänka, tala och reflektera. Pedagogerna
ställer sällan följdfrågor, utan nöjer sig med ett rätt svar. Det viktiga
skulle emellertid vara barnets egna tankar och inte ett förväntat ”rätt” svar. Pedagogerna
intresserar sig också för barnens förståelse av enskilda ord och uttryck i
texterna. Enligt Vygotskij (2005) intar ord i människans språkliga utveckling en
betydelsefull plats som kombination av ljud med innebörd och betydelse. Den
största utmaningen i barnens språkliga utveckling är att lära sig hänföra ord till
en speciell kategori och därigenom förstå innebörden av ordet, menar han. Peda-
248