Järpvall

100
Pappersarbete
tekniska alster – särskilt inom arkitekturen – samt även hos en
mängd naturföreteelser”. 88 I rapporten från Stockholms handelskammare
1922 skrev man att formatet grundades ”på ett naturligt
förhållande mellan sidorna”. 89 Formatsystemet kunde alltså ses som
ett naturligt uttryck för hur papper kunde vara, eller en naturföreteelse
i sig, men kunde också enligt Lenning betraktas som ”en
naturlig tillämpning av metersystemet”. 90 Meterns längd i metersystemet
var i sin tur framtagen genom en mätning av jordklotets
omkrets. 91 I argumentationen försöker förespråkarna för standardformatet
alliera sig med både naturen och vetenskapen, vilka ställs
mot traditionen. Formatet framställdes som rationellt då det kunde
härledas ur de universella mått i naturen som vetenskapen räknat
fram. Dessa av vetenskapen framlockade symmetrier ställdes sedan
mot de kulturellt och hantverksmässigt framtagna tidigare formaten.
Den systematiserade ordningen
Ordningen som skulle följa på A-formatet var inte vilken ordning
som helst utan en systematiserad sådan. Papperen skulle, som diskuterats
ovan, inte bara läggas tillrätta utan formatanarkin skulle
ersättas med ett system. Ett av de grundläggande argumenten för
Porstmanns idé till pappersformat var just att det var ett system,
noga kalkylerat med exakta mått och tillsynes uppbyggt kring en
klar logik som kunde uttryckas matematiskt. Denna typ av systemkaraktär
var något som de traditionella formaten kvarto och folio
88. Lenning, Normalformaten, 55.
89. Ruben Rausing, ”Standardisering av papper”, Svenska boktryckareföreningens
meddelanden, nr 12, 1922, 315.
90. Einar Lenning, ”Normalformatens system och användning: En sammanfattande
översikt”, Svensk grafisk årsbok 1929, red. Hugo Lagerström
(Stockholm: Lagerströms, 1929), 80–81.
91. Ken Alder, Världens mått: Berättelsen om hur metersystemet förändrade
världen (Stockholm: Norstedt, 2003).