Järpvall

190
Pappersarbete
formandet av blankettsystemet framförallt handlade om att rationalisera
och forma infrastrukturen för kommunikation, alltså för
cirkulationen av handlingar. Den enskilda blanketten fanns i en
kontext, ett större system vari den hade sin plats, och eftersom
blanketten hängde ihop med den enskilda handlingen, gällde detta
i förlängningen också handlingen som blanketten var kopplad till.
Genom denna förståelse av blanketten som kommunikationsmedium
blir det mer begripligt varför den idealiska blankettrevisionen
var den som gjordes i samband med en omorganisation.
Blanketten var ett kommunikationsmedium som var tätt sammanflätat
med den organisation som det verkade i. Samtidigt som
den utgjorde en generell grundläggande medieform för att hantera
information, var blanketten specifik i det att den information som
skulle förmedlas var anpassad efter den specifika situationen och
organisationen. Utifrån detta kan man hävda att formandet av
blankettsystemet innebar en systematisering av handlingar, som i
förlängningen också syftade till att systematisera handlandet.
sammanfattning
En mängd olika sammansättningar med förledet blankett har passerat
förbi i detta kapitel. Bara den rika förekomsten av dessa ord
vittnar om blankettens betydelse i samtidens kontorsarbete. I detta
kapitel har standarder och standardisering varit mer i bakgrunden
jämfört med analysen i de två föregående. Här har ett bredare perspektiv
anlagts där blanketten som fenomen och problem har belysts.
Under 1940-talet var blankettproblemen ofta omskrivna,
både av fackmän inom det kontorsorganisatoriska området och av
vanliga medborgare på dagstidningarnas insändarsidor. Analysen
här pekar mot att identifieringen av blanketten som problemområde
i början av 1940-talet resulterade i mer konkreta åtgärder
mot decenniets slut. Omkring 1950 var blanketten inte bara ett
aktuellt ämne, utan själva utgångspunkten för en yrkeskategori, en