Järpvall

18 Pappersarbete
informationssystemet (det vill säga systemet av medier, människor,
maskiner och möbler) – pappersformaten skulle som många förespråkare
av A4-formatet uttryckte det ”skapa ordning och reda”.
Standardiseringen av kontorspapper är i så måtto en del av det till
synes eviga arbetet med att effektivisera kontoret och kontorsarbetet.
Informationssystem, infrastruktur och mediehistoria
Överflödstanken, de labyrintiska byråkratierna och det papperslösa
kontoret utgör tre viktiga inslag i papperets kulturhistoria.
Men som jag visar i denna avhandling har kontorspapperet också
en mediehistoria som handlar om dess kapacitet att hantera information
och om kontorsarbete – och, som jag antytt ovan, om
det mödosamma utvecklandet av infrastrukturen för kommunikation.
I avhandlingen använder jag begreppet informationssystem
för att beteckna den kontext som kontorspapperet fanns i och som
standardiseringen förväntades omforma. I källmaterialet finns
systemmetaforen (och de faktiska systemen) ständigt närvarande.
Kontoret beskrevs som ett system, blanketterna kunde ordnas i ett
blankettsystem, A-formatet skulle systematisera ordningen och det
utvecklades normer för hur dokument skulle utformas, kallade
”Systematisk maskinskrivning”. För att skilja de empiriska systemen
från mina analytiska används alltså begreppet informationssystem.
Biblioteks- och informationsvetaren Alistair Black
har i flera arbeten fört fram och syntetiserat forskning om informationssystem
före datorns genombrott i mitten av 1900-talet.
Tillsammans med biblioteks- och informationsvetaren Dan Schiller
har Black valt att, med en något klumpig benämning, kalla detta
fält för history of systems of information – detta för att särskilja de
historiska systemen från datorbaserade it-system. Studier inom
1950), 2.