Järpvall

1. Inledning 23
bar så att säga systemet i sig, vilket innebär att en studie av kontorspapperet
samtidigt är en mediehistoria om kontorsmöbler,
skrivmaskiner, sekreterare, arkivskåp, marginalbredder, tryckerier,
pappersbruk och så vidare. Det är en mediehistoria om hur allt
hänger ihop, och om arbetet med att få allt att passa ihop. I detta
ansluter undersökningen till John Durham Peters intresse för
medier som infrastruktur, en analys som sätter det vardagliga, det
tråkiga, det basala och arbetet bakom kulisserna i fokus. 32 Ett infrastrukturellt
perspektiv på medier innebär enligt Peters att förstå
vad medier gör som i grund och botten logistiska, det vill säga
medier som koordinerar, organiserar och orienterar, medier som
ordnar människor och saker – ett synsätt på medier som Peters
spårar i medieteorier från Innis, Marshall McLuhan och Friedrich
Kittler. 33 Kontorspapperet är ett logistiskt medium i flera av dessa
bemärkelser. Det menades både kunna ordna informationssystemet
och utgöra ett medel för att standardisera arbetet.
syfte och frågeställningar
Övergripande handlar denna avhandling om kontorspapper som
ett kommunikationsmedium, dess roll i kontorsarbetet och dess
potential att förändra kontoret som informationssystem. Rumsligt
och tidsligt är studien avgränsad till Sverige mellan åren 1920 och
1960. Mer specifikt är syftet med studien att belysa hur omformandet
av kontorspapperet förstods som lösningen på en rad problem
med produktion, reproduktion, cirkulation och konsumtion av
information. Problemen rörde flera aspekter kopplade till information
och informationshantering som ordning, hastighet, kvantitet
och kontroll, vilka i sin tur knöt an till frågor om kontorsarbetets
karaktär och papperets roll som informationsbärare.
32. Peters, The marvelous clouds, 33.
33. Ibid., 37.