Järpvall

106
Pappersarbete
information, framtaget av en ingenjör och industriellt producerat.
Att förespråkarna för A-formatet inte tryckte på estetiska aspekter
av formatet berodde på att detta inte var en aspekt av vad de försökte
åstadkomma. Lenning berörde kritiken mot formatets estetiska
tillkortakommanden och avfärdande den samtidigt genom att
påpeka kritikens godtycklighet.
Gentemot normalformaten har även anmärkts, att de vore fula.
Detta beror, enligt vissa esteticis uppfattning, på att de vore för
smala i förhållande till längden. Enligt andras åsikter borde normalformaten
vara smalare än vad de äro för att kunna anses vackra. 102
Mycket mer än så skrev inte Lenning i frågan om huruvida formatet
var vackert eller inte. Även om estetik inte var en uttalad aspekt
av formatsystemet så hade det en sådan, dock var den helt annorlunda
än den traditionella. Detta estetiska program, en ingenjörens
och matematikerns estetik, fördes fram via de bilder som visualiserade
formatet (se bilderna 5, 7 och 8). Här är det inte formatets
skönhet, eller om det motsvarar gyllene snittet, som är relevant. I
stället är det en sorts funktionsestetik där systemets instrumentalitet
snarare än vackra proportioner lyfts fram.
I frågan om estetik kan man dra paralleller till konsekvenserna
för resandet som skiftet från droska till järnväg innebar och om
vilka historikern Wolfgang Schivelbusch skrivit. Motståndare till
järnvägen som resform hävdade att denna resandets mekanisering
och industrialisering innebar ”en förlust av ett levande förhållande
mellan människa och natur”. Järnvägsresandet producerade ett industrialiserat
resande som karakteriserades av mekanisk likformighet,
som orsakade ”den desorientering som uppstod när den traditionella,
’naturliga’ formen av resande avlöstes av en ny resteknik”. 103
102. Lenning, Normalformaten, 55.
103. Wolfgang Schivelbusch, Järnvägsresandets historia: Om rummets och ti-