Järpvall

184
Pappersarbete
insamlandet hade så många rader. 89 Star har också tillsammans med
James Griesemer framhållit blanketten som ett boundary object, det
vill säga som ett medel för att standardisera vetenskapliga metoder,
och för att kommunicera, i geografiskt utspridda arbetsgrupper,
och mellan amatörer och forskare. 90
Forskning som tagit fasta på pappersmediers, och blanketters,
roll inom byråkrati och byråkratisering siktar inte sällan in sig på
deras symboliska, objektifierande och avhumaniserande funktion.
Ett exempel på detta är Gitelmans resonemang kring att samtidigt
som blanketter var en del i rationaliseringen av arbete, var de också
ett verktyg för byråkratin att anta en objektiv karaktär. Enligt
Gitelman innebär en läkares antecknande i en patients journal en
förskjutning från ”the affective labor of health care to the documents
that help medicine reduce phenomena to data and treatment
to bureaucracy”. 91 Denna typ av utlåtanden kring byråkratins pappersmedier
är alltför allmänna och förenklande. Mer nyanserade
analyser har i stället lyft fram på vilket sätt, och med vilka konsekvenser,
användandet av exempelvis blanketter inom byråkrati
förändrat maktförhållanden. Agar, som bland annat skrivit om de
brittiska folkräkningarna under 1800-talet, lyfter fram tre egenskaper
som centrala för blankettmediet: (1) de kan massproduceras
och är därmed identiska, (2) de förbearbetar information och
förenklar den röriga och komplexa verkligheten, och (3) de reproduce
rar alltid en maktstruktur. 92 Med denna beskrivning av
blankettmediet är maktperspektivet endast en av flera intressanta
89. Geoffrey Bowker & Susan Leigh Star, Sorting things out: Classification
and its consequences (Cambridge: mit Press, 1999), 64–66.
90. Susan Leigh Star & James Griesemer, ”Institutional ecology, ’translations’
and boundary objects: Amateurs and professionals in Berkeley’s
museum of vertebrate zoology, 1907–39”, Social Studies of Science, vol. 19, nr
3, 1989.
91. Gitelman, Paper knowledge, 31.
92. Agar, 84.