Järpvall

16 Pappersarbete
på den vanliga människan maktlöshet i byråkratins labyrintiska
pappersexercis. Buntar av handlingar väller ut ur skåp, viktiga
doku ment befinner sig på irrvägar i det byråkratiska systemet och
handläggare Sordinis rum är så fyllt av travar med papper att få sett
honom med sina egna ögon. 18 Dessa typer av litterära gestaltningar
av papper har tagits som utgångspunkt i mer filosofiskt och
litteraturvetenskapligt orienterade studier, inte sällan utifrån 1800-
talsförfattares upptagenhet vid papper. 19
Pappershögar och informationsöverflöd är inte synonyma begrepp,
men eftersom papper historiskt varit en av de vanligaste
informationsbärarna, har det ena ofta sammanblandats med det
andra. Papperets mediehistoria kan ur en synvinkel ses som en
historia om ett tilltagande överflöd, exempelvis genom boktryckarkonstens
och tidningspressens alstring av en stegrande mängd information.
I det motsatta perspektivet kan pappersmediernas
historia ses som en uppsättning lösningar för att öka kapaciteten
att hantera information. Det har handlat om lösningar som rört
papperet i sig (boken, indexkortet, lösbladssystemet), informationens
uppställning på pappersytan (listor, tabeller, register, blanketter),
regler för hantering (diarieföring, byråkratiska principer,
kontorsorganisation), maskiner som på olika sätt ökat effektiviteten
(skrivmaskinen, räknemaskinen, hålkortsapparaten, kopieringsmaskinen
och datorn), och även ett avskaffande av papperet
18. Franz Kafka, Slottet (Lund: Bakhåll, 2006), 73–89.
19. Christina Lupton, ”The theory of paper: Skepticism, common sense,
poststructuralism”, Modern Language Quarterly, vol. 71, nr 4, 2010; Kevin
McLaughlin, Paperwork: Fiction and mass mediacy in the paper age (Philadelphia:
University of Pennsylvania Press, 2005); se också Ben Kafkas The
demon of writing: Powers and failures of paperwork (New York: Zone Books,
2012), en bok med ena benet i detta sätt att analysera papperet genom sina
nedslag i Derridas, Balzacs, Freuds och Barthes tankar om papper. Boken är
samtidigt en historisk studie av papperet som byråkratins medium under
franska revolutionen.