Järpvall

44 Pappersarbete
skiftet var drygt varannan kontorsarbetare kvinna 1950. Förklaringen
till dessa förändringar är enligt Greiff införandet av nya
arbetsmetoder och mekaniseringen av arbetet. Arbetsmetodernas
förändring var starkt influerade av nya idéer från usa, mer specifikt
Frederick Taylors teorier om organisering och företagsstyrning
(taylorismen) och W. H. Leffingwells applicering av dessa i en kontorskontext
genom boken Principles of scientific office management
(1921). Dessa idéer kombinerat med införandet av en mängd olika
kontorsmaskiner i arbetet innebar att arbetet förändrades radikalt.
71 Att förändrade arbetsmetoder och mekanisering ses som
centrala faktorer för att förklara kontorsarbetets förändring är
något som även präglar JoAnne Yates studie Control through communication
(1988), som är det mest citerade kontorshistoriska
arbetet såväl inom som utanför fältet. I studien lyfter hon just fram
nya metoder för företagsstyrning (scientific management) samt användandet
av skrivmaskiner, karbonpapper och vertikal arkivförvaring,
som de drivande orsakerna till hur kontoret och kontorsarbetet
förändrades i usa från slutet av 1800-talet till åren kring
1920. 72 Greiff visar hur det amerikanska idégodset sätts i spel i de
två företag han studerar och menar att införandet av dessa metoder
var lättare på kontoren än på verkstadsgolven.
I mitt källmaterial är referenser till såväl Taylor som Leffingwell
sällsynta, vilket kan förklaras av att aktörerna inte hade direkt med
organiseringen av arbete att göra utan var intresserade av att rationalisera
medieformen papper. En annan förklaring är att dessa
idéer blivit så självklara att referenser var onödiga. Dessutom kan
standardiseringen av format och blanketter ses som en konsekvens
av en redan genomförd rationalisering, där kontorspapperet skulle
anpassas till en redan existerande ram. Conradsons avhandling
tecknar utifrån ett fingerat kontor, med en konkret förlaga, arbetets
71. Greiff.
72. Yates, kapitel 2 och 3.