Järpvall

5. Maskinsinne och blankettsinne 197
rapporter har informationsöverföring som sitt huvudsakliga syfte
och är, enligt Guillory, genrer som under moderniteten utgjort den
stora merparten av allt skrivande. Ett stort antal människor skriver,
men varken poesi eller vetenskapliga rapporter utan de fyller i
blanketter, komponerar promemorior och rapporter, och i dag
skickar även epost. 10 Guillory är främst intresserad av det retoriska
skiftet i informationsskrivandet, och det exempel han analyserar är
promemorian som var en ny genre runt år 1900. Skrivandet skulle
nu karakteriseras av korthet och klarhet i stället för 1800-talets
utblommande retorik; exempelvis ersattes de långa hälsningsfraserna
av de betydligt kortare ”Till” och ”Från”. 11 Detta skifte av mer
språklig art går också att spåra i källmaterialet till denna studie.
Ett exempel på språklig förändring var att ledord skulle ges substan
tivform: ”Skadan reglerad av” skulle skrivas ”Skadereglerare”
och ”Land varifrån varan härstammar” som ”Ursprungsland”. 12 En
följd av denna tendens att skriva kortare och mer kärnfullt, och med
ett tydligare fokus på informationsöverföring, var uppkomsten av
vad Guillory kallar nya tekniker för att effektivisera överföringen.
Den standardiserade blanketten var en sådan ny teknik som bröt
upp bindväven mellan meningar och stycken. De löpande texternas
fullständiga satser ersattes med rutor att fylla i och bocka av. Detta
innebar ett skifte från löpande prosa till en grafiskt och rumsligt
organiserad sida, ett enligt Guillory typiskt uttryck för modernitetens
skrivande. 13
Det funktionella läsandet karakteriseras, enligt Esbester, av att det
är tätt sammankopplat med handlande. Exempelvis var läsandet av
kartor, kataloger, tabeller, guideböcker, fakturor och instruktioner
en läsakt som hade som mål att på något sätt leda till vidare handling
10. Guillory, 110–112.
11. Ibid., 127.
12. Nyberg, Blanketteknikens grunder, 31.
13. Guillory, 126–127.