Järpvall

4. Blankettproblem omkring 1950 161
fram standarder, rekommendationer och kommentarer till standarder
också vad som betecknades som upplysningsverksamhet.
Denna bedrevs på flera sätt, exempelvis genom kursverksamhet och
skrifter som Rationella blanketter och artiklar i facktidskrifter. Det
handlar alltså här om en annan typ av standardiseringsprocess än i
formatfrågan. Om debatten i formatfrågan hade varit en kamp om
det bästa systemet där det gällde att samla allierade för sin sak, hade
”blankettfrågan” en pedagogisk inriktning – det centrala var att
sprida de standarder som fastslagits och de rekommendationer som
tagits fram. En skillnad är att standarder kring blanketten inte diskuterades
av en bred krets intresserade, från olika yrkeskategorier,
utan arbetades fram i en snävare grupp – praktikens män som
arbetade på stora företag där idéerna också sattes i spel. Omformningen
av blanketter påverkade inte heller pappersproducenternas
utgifter på samma sätt som potentiellt skulle ske i frågan om pappersformaten.
Blankettproblemet
I utredningen av bk 48 artikulerades tydligt de blankettproblem
som lyfts fram i början av 1940-talet.
I sin den 15 december 1947 avgivna berättelse ha riksdagens revisorer
anfört vissa synpunkter på det statliga blankettrycket. Revisorerna
uttala därvid bl.a., att en granskning av det nuvarande
blankettbeståndet ger icke blott en skrämmande bild av dess kolossala
omfång utan även en provkarta på olika format, typografisk
utstyrsel och textuppställning. 33
Utredningen som hade till uppgift att göra en översyn och ge
förslag till förbättringar av de statliga verkens och myndigheternas
blanketter var således den andra utredningen i statlig regi om
33. 1948 års blankettkommitté, Blankettrationalisering: Del 1, 1950, 1.