Järpvall

1. Inledning 51
Att papper hamnat i blickfånget som studieobjekt handlar inte
bara om den digitala transformationen av kommunikationen, utan
också om den ”materiella vändning” som diskuterades ovan. Denna
vändning har enligt Matthew Hull inneburit att byråkratins texter
i samhälls- och humanvetenskaplig forskning återfått sin materialitet.
87 Ben Kafka har uttryckt detta intresse för textens materialitet
i vad som närmast kan ses som en slogan: ”to put the bureau back
in bureaucracy”. 88 Kafka gör också en metodologisk poäng av att
historiker tidigare upptäckt en mängd intressanta saker genom att
titta genom papperet, men att de sällan stannat upp och tittat på
det. 89 Denna blickförskjutning innebär enligt Hull att analytiskt se
dokumenten som medier vilka gör något med innehållet de medierar.
90 I de texter som Hull behandlar i sin översiktsartikel identifierar
han två komplementära problemområden i ”dokumentens
etnografi” som dragit till sig många forskares intresse: administrativ
kontroll samt subjekts-, objekts- och socialitetskonstruktioner. 91
Utforskandet av byråkratins pappersmedier har gjorts från olika
perspektiv och på olika upplösningsnivå. På ena sidan av spektrumet
finns detaljerade närstudier av specifika fall – som Craig
Robertsons studie av identitet, papper och materialitet i nutidens
usa – till mer övergripande perspektiv där papperets symboliska
funktion inom byråkratin lyfts fram. Här är Kafkas eget arbete om
franska revolutionens pappersrevolution ett exempel, där papperets
2002). Se även Richard Harper, Inside the imf: An ethnography of documents,
technology, and organisational action (San Diego: Academic Press, 1998);
William Powers ”Hamlet’s Blackberry: Why paper is eternal” (Discussion
Paper #D-3) Joan Shorenstein Center on the Press, Politics and Public
Policy, 2007.
87. Hull, ”Documents and bureaucracy”, 253.
88. Kafka, ”Paperwork”, 341.
89. Ibid.
90. Hull, ”Documents and bureaucracy”, 253.
91. Ibid.