Järpvall

52 Pappersarbete
estetiska och symboliska funktioner undersöks utifrån en litterär
diskurs. 92 Det perspektiv som används i denna avhandling har
större likheter med Robertsons än Kafkas. Papper som metafor för
byråkratiskt krångel och pedanteri fanns såväl runt sekelskiftet
1800 som i mitten av 1900-talet, och denna position är intakt även
in på 2010-talet.
Pappersmedier som informationsteknologi i kontorskontexten
har ägnats flera fallstudier inom mediehistoria och angränsande
discipliner. Dessa studier har ofta inriktats på en specifik pappersbaserad
medieform, exempelvis hålkortet, faxet eller indexkortet. 93
Blanketten som medieform har en lång historia som fortfarande i
stora delar återstår att skrivas – såväl i Sverige som internationellt.
Även om blanketten behandlats i flera studier, både historiskt och
i mer samtida kontexter, har den inte ägnats en egen större undersökning.
En längre redogörelse för forskningen om blanketter görs
i kapitel 4. Flera studier utifrån en brittisk kontext har lyft fram
blankettens roll i 1800-talets folkräkningar. 94 Blanketten är en del
i litteraturvetaren John Guillorys argumentation om den simultana
utvecklingen av promemorian som medieform och ett nytt retoriskt
92. Robertson, ”’You Lie!’ Identity, Paper, and the materiality of information”;
Kafka, The demon of writing.
93. Studier om hålkortstekniken refererades ovan. För faxets historia se
Jennifer Light, ”Facsimile: A forgotten ’new medium’ from the 20th century”,
New Media & Society, vol. 8, nr 3, 2006; John Coppersmith, Faxed:
The rise and fall of the fax machine (Baltimore: Johns Hopkins University
Press, 2015). För indexkortet och kortkatalogen se Markus Krajewski, Paper
machines: About cards & catalogs, 1548–1929 (Cambridge: mit Press, 2011);
Markus Krajewski, ”Paper as passion: Niklas Luhmann and his card index”,
’Raw data’ is an oxymoron, red. Lisa Gitelman (Cambridge: The mit Press,
2013).
94. Se exempelvis Agar, The government machine; Campbell-Kelly, ”Informations
technology and organizational change in the British census, 1801–
1911”; Stiff, Dobraszczyk & Esbester, ”Designing and gathering information”.