Järpvall

230
Pappersarbete
kontorsorganisatörerna var det förvaltningsreglerna som var orsaken
till den stora mängden blanketter i staten, inte papperet självt.
Det var inte heller som ett skräckexempel Håkan Tångeberg framhöll
att asea hade 7 000 blanketter i cirkulation. Antalet blanketter
i cirkulation styrdes snarast av företagets organisation, eftersom
blanketterna var tätt sammankopplade med arbetsrutiner. Stora
kvantiteter papper var således en följd av något som låg utanför
informationssystemet. Det fanns dock, menade man, för många
pappersformat och för många sätt att utforma blanketter. Standardiseringen
av pappersformaten och den moderna blanketten
handlade primärt inte om att minska mängden papper utan formatreformen
skulle minska mängden format, och den moderna
blanketten begränsa antalet olika sätt som en blankett kunde se ut.
Kvantitet blev också en omtvistad fråga i diskussionerna om arkivens
lagringsbehov som en följd av formatreformen. A4 kunde
lagra en mindre mängd text än folio, och frågan var om detta skulle
innebära en ökning av mängden handlingar i hyllmeter räknat,
eller om mer rationella skrivsätt skulle kunna minska mängden
papper. Omformandet av kontorspapperet hade framförallt som
mål att öka kapaciteten att hantera information, inte att minska på
överflödet.
Tanken var att den ökade mängden papper kunde bemästras
genom ordning, genom att blanketterna var överskådliga och
pappersmediet enhetligt. Kontorspapperet förstods som ett medel
för att få och utöva kontroll på flera olika plan. Eftersom blanketten
var tätt sammankopplad med arbetsoperationer kunde en chef
övervaka och kontrollera sina anställda genom mediet. Genom anpassningen
av blanketten till skrivmaskinen kunde också maskinskriverskans
rörelsemönster styras. Genom att styra hur information
lästes av och skrevs ut blev blankettmediet samtidigt ett
maktinstrument. Blanketten kunde också vara ett verktyg för att
kontrollera världen och göra den hanterbar. Världens mångfald