Järpvall

5. Maskinsinne och blankettsinne 207
maskinskriverska fördjupas. Detta görs genom att en specifik detalj
i skapandet av den moderna blanketten lyfts fram: standardiseringen
av indelningen av blankettens bredd. I och med denna
standard skapades en struktur som var grunden för ett specifikt sätt
att dela upp blankettytan i moduler. Den moderna blanketten
skulle vara tätt sammankopplad med skrivmaskinen, men som jag
visar här anknöt den också till ett specifikt sätt att se på maskinskriverskans
arbete.
Trots att skrivmaskinen vid denna tid var en långt ifrån ny uppfinning,
har den fått stå som själva symbolen för mekaniseringen
av kontorsarbetet och de förändringar som kontoret genomgick.
Som tidigare diskuterats är det en allt för förenklad förklaring att
se skrivmaskinen som ensam orsak till de förändringar som kontoret
genomgick. På de två företag som Mats Greiff studerat i sin
avhandling köptes de första skrivmaskinerna in 1901 respektive
1903, men inte förrän på 1910-talet började de verkligen att användas
i det dagliga arbetet. 25 Om Greiffs exempel är representativa
innebär det att skrivmaskinen redan hade använts i åtminstone 40
år på kontoren när diskussionen om att anpassa blanketterna till
dem tog fart. Inom de kontorsorganisatoriska kretsar som undersöks
här fanns en utbredd uppfattning om att skrivverktygen var
avgörande för kontorsarbetets effektivitet och att skrivmaskinen
och maskinskriverskan inte nyttjades så effektivt som de borde. För
att få ut maximal kapacitet behövdes bättre blanketter.
Det kan utifrån detta resonemang finnas anledning att ifrågasätta
vissa antaganden som gjorts i den mediehistoriska forskningen
om nya medier (new media). Utgångspunkten i detta fält,
som det beskrivs i en inflytelserik antologi, är att ett nytt mediums
introduktionsfas är viktig för att förstå dess historia. När en ny
25. Greiff, 119. Lennart Schön placerar kontorsmaskinernas genombrott
till omkring 1930, vilket diskuterades i kapitel 2. Schön, En modern svensk
ekonomisk historia, 319–321.