Järpvall

3. Standarden materialiseras 143
Samzelius promemoria och i formatutredningen diskuterades arkivens
magasin, där båda framhöll att det mindre formatet skulle
innebära att antalet hyllor på höjden kunde ökas från fem till sex,
detta eftersom A4 inte var lika högt som folio. Stockholms stadsarkivs
nya byggnad som invigdes 1943 hade, enligt formatutredningen
som offentliggjordes samma år, anpassat takhöjden i sina
magasin till A-formaten. 62 Förändringen av pappersformaten orsakade
alltså för arkivinstitutionen diskussioner om hur handlingar
skulle utformas, antal hyllplan som arkivmagasinens hyllor kunde
ha samt hur mycket arkiven skulle växa i antalet hyllmeter mätt.
Lagringskapaciteten i handlingarna blir i detta sammanhang beräkningsbar
där rader av olika typstorlek matchades mot marginalerna
till papperskanten, och hur många arkivboxar som kunde staplas
på höjd i magasinen.
Karteringen av papperets vita fläckar
I detta avsnitt har analysen hitintills rört utredningar som gjordes
innan formatet väl materialiserats i ett standardblad. Nu ska ett
exempel från 1952 lyftas fram, alltså sex år efter att formatstandarden
antagits: gsk:s rekommendation ”Systematisk maskinskrivning”
(gsk 732405). I denna hade gsk utarbetat en mall efter
vilken blanketter och brev skulle utformas och vars syfte var att
medge ”ökad klarhet, konsekvens, och snabbhet vid skrivarbete”
genom att kontoristen ”befrias från tidskrävande ställningstagande
till sådana formfrågor, som bör vara klarlagda på förhand”. 63 Rekommendationen
byggde på en mängd olika standarder inom
det kontorstekniska området som publicerats efter formatstandarden
1946. 64 Detta visar återigen hur standardisering också är en
62. sou 1943:6, 60–61.
63. ”Systematisk maskinskrivning”, (gsk 732405), 1952, 1.
64. Standarderna som ingick i ”Systematisk maskinskrivning” var ”Grafisk
materiel: Typografiskt måttsystem” (sis 731201), ”Pappersformat:Blan-