Järpvall

3. Standarden materialiseras 123
standardiseringen av pappersformat och möbler ses som ett försök
att minimera bruset i den kanal som överförde signalen. Formandet
efter den 210 × 297 millimeter stora ytan innebar alltså möjligheten
att göra kontoret till just ett system i bokstavlig mening.
I skrivbordslådan
Kanske är det för att bilden ursprungligen kom från ett tryckeritekniskt
företag som det endast finns en människa avbildad, en
ingenjör vid sitt ritbord. Bilden av det idealiserade informationssystemet
döljer därmed en stor del av arbetet. Systemmetaforen till
trots var det manuellt arbete som fick informationen att cirkulera.
Från denna mer översiktliga nivå av infrastrukturen för att hantera
information ska en specifik möbel som var central i hanteringen
av kontorspapperet som objekt diskuteras mer i detalj:
skrivbordet. Denna möbel var en av de viktigaste noderna där
kontorist och informationssystem möttes (se bild 10 på sidan 125).
På större kontor sammanlänkade med transportbanor för att
cirkulera handlingar, var skrivborden den huvudsakliga plats där
information producerades, kopierades och konsumerades. I stora
salar med skrivbord uppställda i så kallad kolonnsuppställning –
även pejorativt omtalade som ”trälhav” – satt kontoristerna på rad
och arbetade. Cornelia Vismann skriver att en uppfattning som
fanns bland tyska kontorsorganisatörer runt sekelskiftet 1900 var
att ”administrativ omstrukturering måste ta sin början i statens
mikrokosmos: tjänstemannens skrivbord”. 21 En liknande idé fanns
också i usa under samma tid, fast där handlade det om skrivbordet
som ett möjligt medel för att rationalisera företagens kontor. Effektiviseringen
av arbetet genom skrivbordet handlade om allt från
utformningen av dess lådor till instruktioner för hur kontoristen
skulle hålla det städat. 22 Ingen av dessa iakttagelser handlar om
21. Vismann, Files, 133.
22. Jeacle & Parker, 1083.