Järpvall

4. Blankettproblem omkring 1950 189
genom att de fylls i utgör själva handlandet som sådant. Blanketterna
här är av ett annat slag än de kvittensblock, rekvisitionsblanketter
och räkningar som skulle hjälpa fabrikör Gren i hans
verksamhet i skyltbranschen, som diskuterades ovan. De är också
något annat än de allmänna brevtyper som också nämnts. Här är
varje blankett kopplad till en specifik handling, varför antalet 7 000
framstår som något mindre underligt. För att förlänga kedjan av
olika slags handlingar med ännu ett led – vilket också innebär ytterligare
ett exempel på pappersarbetets metanivåer – kan man säga
att kontoristens arbete innebar handlingen att hantera handlingar,
i substantivform, om handlande. Handlingarna skulle inte bara
sättas igång, utföras och dokumenteras, de skulle också cirkuleras
och därmed kommuniceras. Det är också här som blanketten som
medel att utöva makt och kontroll blir som allra tydligast.
En företagsledare, chef för en mycket välorganiserad koncern, har i
en ekonomisk diskussion framhållit, att en företagsledares dyrbara
tid endast kan räcka till för en planering i stort. Själv behövde han
aldrig sysselsätta sig med det dagliga rutinarbetet, ty han hade standardiserat
samtliga arbetsmoment med hjälp av skriftliga arbetsinstruktioner
och blanketter. Varje anställd visste exakt sina uppgifter,
och med hjälp av lämpligt upplagda blanketter kunde chefen
följa allt, som försiggick inom företaget. 103
I citatet nästlas den enskilda handlingen samman med blanketten
och det totala antalet dokument i ett blankettsystem. Denna cirkulation
av handlingar skedde som diskuterades ovan inte i ett tomrum
utan i ett av blankettmannen sammanhållet blankettsystem.
Blanketterna fick inte bli ”en godtycklig samling papper” utan
skulle sammanlänkas till ett smidigt arbetande system, som det
uttrycktes i Esselte blanketthandbok. 104 På så vis kan man säga att
103. ”Blankettens ekonomi”, Esselte blanketthandbok, 1.
104. Ibid.