Järpvall

128
Pappersarbete
Ytterligare ett uttryck för idéer om skrivbordslådans roll i kontorsarbetet,
som än tydligare anknöt till de nya pappersformaten,
fanns i annonser från olika kontorsmöbeltillverkare. I facktidskrifterna
fanns ofta annonser för kontorsmaskiner och kontorsmöbler,
annonser som också hittade till dagstidningarna. I en
marknadsfördes ett skrivbord med rubriken ”Effektivare möbler
– effektivare arbete, rationalisera med Tranås”. Vidare påpekades
att skrivbordsarbetet i Sverige årligen kostade över en miljard
kronor och att det ur både arbetsgivares och arbetstagares syn -
vinkel var ”av stort intresse att förbättra utbytet av denna väldiga
utgiftspost genom att även rationalisera kontorsmöbleringen”. 30 På
ett liknande sätt marknadsfördes ett skrivbord från ab Hadar
Schmidt 1944 genom att ett inskaffande av deras möbler skulle
innebära en ”förhöjd kontorskapacitet” och ett ”rationellare, vida
mer ekonomiskt utnyttjande av arbetskraften”. 31
”Nytt och Nyttigt för kontoret” var en återkommande kolumn
i Kontorsvärlden som i skarven mellan reklam och redaktionellt
material handlade om olika tekniska nymodigheter. När det ”rationaliserade
skrivbordet” omskrevs 1944 lyftes relationen mellan
pappersformaten och skrivbordslådornas dimensioner särskilt
fram. Artikeln beskriver i detalj fördelarna med en ny produkt från
ab Tranås kontorsmöbler, vars ”nya kontorsmöbelserie visar en
långt driven rationalisering av just kontorsbordet”. Det som enligt
artikeln gjorde skrivbordet rationellt var att dess lådor och hurtsar
var anpassade efter papper enligt formatsystemet.
Den eller de arkitekter, som fått uppdraget att verkställa denna,
ha helt djärvt byggt upp konstruktionen på det metriska pappers-
(Stockholm: Esselte ab, 1944) och Statens kontorsmöbelnormer (Stockholm:
Victor Pettersons Bokindustriaktiebolag, 1949).
30. Annons för ab Tranås kontorsmöbler, Kontorsvärlden, nr 10, 1942, 9.
31. Annons för ab Hadar Schmidt, Kontorsvärlden, nr 4, 1944, 8.