Järpvall

5. Maskinsinne och blankettsinne 195
relationen mellan skrivmaskin, blankett och maskinskriverska.
Avslutningsvis analyseras blanketten som läsyta där placeringen av
olika textelement och den blankettgröna tryckfärgen utgör viktiga
delar.
ifyllning och avläsning
Vid konstruktionen av blanketter fanns det flera aspekter av skrivoch
läsakten som behövde beaktas. Skrivverktyget ifråga var helt
avgörande för blankettens utformning. Ett exempel är att storleken
på de rutor som skulle fyllas i skiljde sig åt mellan handskrift och
maskinskrift. Viktigt var också det sammanhang som blanketten
skulle användas i, om det var på ett kontor, utomhus eller på ett
fabriksgolv. ”Ute i det fria och i lagerlokaler o. d., där lämpliga
skrivplatser icke kunna ordnas, är det besvärligt att handskas med
stora blanketter.” 5 En annan skiljelinje gick mellan externa och
interna blanketter, en uppdelning som på ett sätt var relativ då en
blankett inom ett företag kunde vara extern både i relation till
andra avdelningar och utanför företaget. 6 I statsapparaten innebar
externa blanketter vanligtvis de som medborgarna använde i sin
kontakt med myndigheterna och interna sådana som användes för
kommunikationen inom myndigheten. Den interna blanketten
fylldes i av kontorister med kompetens och vana att läsa och skriva
i genren, till skillnad från den externa som användes av utomstående.
Vem skulle skriva, med vad och var, utgjorde alltså
grundläggan de frågor som blankettkonstruktören behövde ställa
sig. Blanketterna som diskuteras i detta kapitel är företrädesvis
interna, ifyllda av maskinskriverskor med skrivmaskin på kontor.
Om maskinskriverskorna, som under 1900-talet utförde allt mer
av det professionella skrivandet, har det påpekats att ”ingen grupp
5. ”Blankettrevision”, Rationella blanketter (1952), 8.
6. Tångeberg, Handbok i blanketteknik, 21.