Järpvall

2. Ett rationellt format för en rationell värld 95
förenklad lagerhållning och överskådlighet i trycksaksförråd, minskat
antal kuvertstorlekar, begränsat antal typer av samlingspärmar,
mappar m. m., förenklad beställning hos tryckerier, standardiserade
kortlådor, hyllfack, vertikalfack och förvaringsskåp m. m., underlättad
användning av lösbladssystem för kataloger och offerter,
underlättad blankettplanering, möjliggjorda inköp i större skala på
grund av begränsat antal typer samt ett format (A4) i stället för de
tvenne formaten kvarto och folio. 76
Vad citaten uttrycker är tanken att papperet kunde ha en potential
att påverka hela informationens infrastruktur. Standardiseringen
av formaten framställdes alltså kunna förbättra hela det större
mediesystem som kontorspapperet ingick i – från pappersbruk till
arkivhylla, inte bara kontorets informationssystem. Konsekvenserna
av standardiseringen rörde inte bara papperet som medium,
utan skapade förutsättningar för ett ordnande av allt som hörde till
arbetet med att överföra information. Genom att bestämma formaten
på papperet, bestämdes den konstant som styrde måtten på
kontorets maskiner och möbler. Standardiseringen av formaten
möjliggjorde i sin tur att även dessa kunde standardiseras.
Definierandet av ett standardformat skulle minska antalet format
i reella tal i kommunikationsapparaten. Ett exempel på detta, och
på den mängd olika format som fanns före formatomläggningen,
redogjorde Amos Kruse för under ett föredrag 1932, där han rapporterade
om utvecklingen i de europeiska länder som infört
formatsystemet.
Inom det tjeckiska postverket beräknar man den direkta besparingen
till 10 %. Det uppgives, att 275 tidigare förekommande format
kunnat ersättas med 6 standardformat, och 49 olika kuvert med 4
standardkuvert. Den ordning och reda, som uppnåtts, har kraftigt
76. ”Papperets standardiseringsfrågor: Diskussionsmöte vid Svenska
Boktryckareföreningens allmänna möte i Stockholm den 16 november
1942”, Grafiskt forum, nr 12, 1942, 362.